Aftonbladet – 2 januari 1846, sida 2

gårdar sköto upp som öar. Båtar foro fram och åter öfver denna sö, likasom på gatorna och torgen i den öfversvämmade delen af staden, för att aflemna li:ismedel och berga menniskor. — Två dagar sednare, den 42 December, hade vattnet så vida sjunkit, att man öfverallt kunde komma in i husens nedra våningar och i magasinerna. I sjelfva staden visste man ej om mer än en person som drunknat; men Tibern med:örde flera lik från slätten (campagna) jemte en mängd hästar, oxar, svin och får, husgeråd, landtbruksredskap, m. m. — Påfven har tillförordnat en nödhjelpskommitte att samla understöd, och sjelf tecknat 8000 floriner a! sina enskilda medel. Romerska adeln, och i synnerhet prins Borghese, har äfven utmärkt sig med bjelp och understöd åt de nödlidande. I Livorno hade man den 453 en häftig storm med snöglopp, och rykten spridde sig snart om stora sjöskador. Afven i Venedig rådde icke någon italiensk vinter. Den 4 December låg ett snötäcke öfver lagunernas stad. Med anordningarne för det italienska naturforskaremötet der städes nästa höst, hade man redan begynt sysselsätta sig. Den första onådiga handling, som man försport af Pius IX, har träffat den man, som under hans företrädare var den mäktigaste i Kyrkostaten: Gaetano Moroni, hvilken af Gregorius XVI befordrades från påflig barberare till påfli kammarherre och gunstling. Han innehade äfven under Pius IX en hoftjenst; men hans afsked kungjordes helt oörmodadt den 2 December, officiellt, till romerska allmänhetens nästan odelade till redsställelse. Anledningen känner mean icke, men man tror honom hafva imtrigerat mot flera bland den nuvarande pålvens gamla bepröfvade tjenare, och, hvad som betyder mer, alt det visat sig att han vid bestämmandet af vilkoren för det under Gregorius XVI upptagna lån hos Rothschildska huset, skadat landets intresse. Den sistnämnda omständigheten torde äfven vara orsaken att han a statssekreteriatet blitvit tills vidare förbjuden att lemna Rom. I början af December har påfven låtit kungöra att de afgilter, af omkring 60 scudi (150 rdr bko), som hittills betalts för promotionen till doktorsvärdigheten, hädane ter komma att upphöra, och att denna värdighet skall utdelas kostnadsfritt åt dem, som genom behörigen aflagda lärdomsprof gjort sig deraf förtjenta. På S:t Niklasdagen, den 6 Decemher, aftäcktes i Neapel de vackra bronshästar från Petersburg, hvilka kejsar Nicoiaus förärat konungen. Natten mellan den 6 och 7 December öfverraskades man af att se alla de utmärktaste spetsarne af Apenninerna, från Genua ända till Neapel; upplysta af brinnande vårdkasar. Snart spridde sig lika allmänt hågkomsten af ett upp lopp, som hundra år förut, eller mellan den 5 och 40 December 4747, väcktes i Genua mot österrikiska öfvermakten, och hvilket slutade med österrikiska maktrepresentanten Bottas fördrifvande till Novi. Italienarnes seger inlträffade den 6 December. Naurligtvis har den nu anställda illuminationen gjort ofantligt uppseende, och föranledt de mest stridiga betraktelser 1 tidningarne. GREKLAND. Oppositionstidningen Elpis har nu ordagrannt offentliggjort Lord Palmerstons så mycket öfverklagade diplomatiska not om Grekland; och man kan vid läsningen deraf icke neka att kabinettet i Athen har köl aw ohlaga sig öfror ett sådant språk; från primierministern hos en makt, som anses stå åtminstone i fredligt om ej vänskapligt förhållande till detsamma. Noten följer: Ministeren för Utrikes Arenderna den 2 Okhtober 1846. Till Sir Eduard Iyons, Riddare, m. m. Sir! Åberopande er depech af den 40 September, vid hvilken var fogad en afskrift af Kollettis not till Hr Mussuris, den höga Portens sändebud i Athen, hvari han besvärar sig öfver de åtgärder, som efter hans förmenande skola blifvit använda för att locka de till Grekland invandrade kandioterna tillbaka till deras hembygd, utgår jag från den .grundsatsen: att alla som vistas i Grekland, de må hafva varit bosatta der längre tid, eller invandrat från någon turkisk ort, äga obestridlig rätt, att lemna Grekland, när de behaga. Då de tre makterna skapade konungariket Grekland, ville de inrätta ett fritt samhälle; men icke något fängds . Det är naturligt att grekiska styrelsen ogerna ser, om Greker föredraga att utvandra till Turkiet, framför att qvarstadna i konungariket; men det är grekiska styrelsens egen skuld, om de föredraga det. Om grekiska ministrarne vidhålla deras system af en dålig förvaltning, och om man, under denna dåliga förvaltning af landets angelägenheter , ser röfverier, mord och förtryckande åtgärder ökas, derföre att de lemnas ostraffade: om fredliga och arbetsamma menniskor hvarken finna sig säkra till lif eller egendom ; då voro det verkligen förvånande att de som kunna lemna konungariket, det oaktadt skulle föredraga att längre stanna qvar Jag önskar att ni AR PN Ar RR RA AR