Aftonbladet – 24 december 1846, sida 3

slade al Indlanerne. Stadens ltörstöring al imdianerne är ett icke tvifvelaktigt faktum; hvilket icke allenast är bekant bland folket utan äfven konstateradt genom ännu befintlige urkunder. Utaf de sednare erfar man att hvarje år två stora laddningar ädla metaller från denna stad gingo till Spanien, ty Mexiko var den tiden en spansk provins. Staden, som ständigt tilltog i storlek och betydenhet, uppväckte indianernas afundsjuka, och vid ett tillfälle, då man ämnade afsände en ny remiss af guld och -Isilfver till Spanien, omringade vildarna staden och intogo den efter kort motstånd, samt satte eld derpå. Af alla innevånarne undkommo endast de begge ofvannämnde personerna, hvilka medförde underrättelsen om den förskräckliga tilldragelsen till Spanien och New-Orleans. Ett resande sällskap har enligt hvad en amerikansk tidning omförmäler funnit rui;I nerna efter en stad, samt qvarlefvor efter en stor I vattenledning och bergverk. Man funderar nu ifrigt på uti New-Orleans att låta verkställa efterforskninIgar. Ett annat företag af detta slag har redan haft .Jgod framgång. Man har nämligen funnit det ställe på hvilket krigsskeppet San Pedro, som hade stora summor om bord, sjönk år 4845 icke långt från lamerikanska kusten. Ett bolag har utrustat ett med dylika apparater försedt fartyg och man har redan lupptäckt 60,060 piaster på 40 famnars djup. Nu har skattesökningssvindeln gripit amerikanarne i massa och man tror att guld och skatter öfverallt äro tillfinnandes i jordens inre. — Jernångfartyg lära icke, i fråga om användning såsom krigsskepp, motsvara de förväntningar man gjort sig — så hafva åtminstone engelska officerare utlåtit sig, som bivistat de sista krigstilldragelserna vid La Platas mynning. Två engelska jernångfartyg, Harpyn och Lizard, hade blifvit träffade af Rosas batterier. Verkan deraf var, att jernet gick sönder i större stycken och kringkastade stora spillror, hvilka blefvo af större fara för manskapet ombord, än sjelfva skotten. Flera sårades och en dödades af dylika stycken, och folket yttrade derefter den önskan, att slippa tjena på sådana krigsfartyg. — FÖRBJUDEN LITTERATUR I DANMARK OCH HERTIGDÖMENA. Den nya regeringen öfver hertigdömena Sleswig och Holstein har låtit utgifva följande cirkulär: Förbjuden och med beslag belagd är hvarje tryckt skrift, som talar om förhållanderna i hertigdömena på ett mot regeringen fiendtligt sätt, serdeles och specielt följande: IL. Häuser: Schleswig-Holstein, Adviser till SchleswigHolsteinarne och andra akta, hyartill det öppna brefyet kunnat gifva anledning; Schleswig-Holsteinska Folkvisor,, Oppna brefyvet och folkets svar samt Nortorfer Adresse. oo— Ifrån Berlin skrifves af d. 34 Oktober: Tycnne boskapshandlare, M. och H., foro -på en och samma vagn till Tasdorf, för att köpa kreatur. H. hade en betydlig penningsumma hos sig; M., som befann sig i dåliga omständigheter, kom på den idten att mörda sin kamrat, för att komma åt hans penningar. Han utförde också verkligen sitt beslut, och sedan han kastat den mördade i en häck bredRR ll I ww 1 we FF ww vid vägen, for han af i galopp. Tmedlertid hade , den olycklige H. icke dödt, utan endast afsvimmat; efter någon stunds förlopp hemtade han sig åter och började högt jemra sig, hvilket fästade en förbifarandes uppmärksamhet. En patrull af 9:ne gensdarmer kom i detsamma ridande, och sedan H. så mycket han förmådde beskrifvit tilldragelsen, satte gensdarmerna genast efter mördaren och grepo denne i Tasdorf, innan han ännu hunnit begagna sig af de röfvade penningarna. — BERLINS FOLEMÄNGD. Man har beräknat att Berlin, ifall folkmängden framdeles kommer att ökas i samma proportion som under de förflutna fem 4 åren inom 20—23 år skall räkna en million inner vånarare. — En preussisk tidning berättar att de ryska tulltjenstemännen erhållit befallning, att, vid ankommande bokremisser, bortttega makulatur och omslag, emedan man i S:t Petersburg kommit i erfarenhet deraf att förbudna skrifter i denna form blifvit inpraktiserade. Denna befallning har redan blifvit satt i verkställighet och en mängd bokpakeer på ett hiskeligt sätt medfarna. — ExpPLosron. Uti staden Eger inträffade d. 50 Oktober den olyckan, att ett kruthus sprang i uften, hvilket förorsakade en ordentlig jordbäfning ich stor förödelse -bland fönsterrutor i staden samt ragte innevåuarne i största bestörtning. Tegelstear och stockar kastades ända till 300 steg från tället. Endast en officer, som om morgonen varit one i kruthuset, omkom vid tillfället. Explosionen nträffade nemligen just i samma ögonblick, som han emnat kruthuset och stängt dörren efter sig. Posten leremot, som stod straxt bredvid i sin vaktkur, blef skadad. — DESPOTISMENS INFLYTANDE PÅ VETENSKARNA. Vid universitetet i Marburg hafva 2:ne proessorsplatser redan länge stått lediga, emedan itke ågon utländsk lärd vill komma till Kurhessen. — EN MATROS-PROCESSION ådrog sig lör ick: äingesedan i Cadix ett visst uppseende. Den hade nlifvit anställd af en kapten och tio sjömän, till acksamhet för deras räddning ur en stor lifsfara. )e hade nemligen stått öfver en svår storm, och Ilerunder en natt och en dag i hvarje ögonblick äntat döden. De hade då aflagt löftet att, i bän-. else de blefvo räddade, hembära Försynen ett ögtidligt tackoffer efter katholikernas sed. Bärande ina segel, tågade de i procession genom gatorna ch en mängd menniskor följde andäktigt tåget. — På ett torg i Paris har nyligen en potatisyrsäljerska bringat en af sina vanliga kolleger att krika sig till döds. Den fyrtiåriga kollegans anträngning att öfverrösta sin medtäfierskas ljudandel ämma öfversteg hans lungors förmåga; han öfvernsträngde sig, fick ett blodslag och nedföll utan att idare resa sig upp. — SURROGAT FÖR BRÖD. En timmerman i iberlingen har funnit ett lämpligt och tillika ganka facilt surrogat för bröd, neml. af den såsom gräs allmänt bekanta qvickrot (radiz graminis iticeum r pens). Förfarandet vid beredninger anska enkelt. Den friska roten, väl renad från all u h idhängande jord, skäres med en varlig hackelse nif, torkas sedan i solen eller på en ugn vid linvis värma. och males sedan som vwvanliet korn.