Enligt annonser såväl i Aftonbladet som Dagbladet utlofyade hr Eckert att upplåta wla lokalen omk.:stnadsfrittn. Vid den 1:sta sammankomsten förklarade hr Eckert, på derom gjord tillfrågan, att den enda afgift han fordrade var 32 sk. bko pr dag af hvarje deltagare för ekläreringen. Hr E. betackades för denna billiga pretention; men i anseende till flera af de förnämsta handverkeriidkarnes frånvaro beslöts ny sammankomst. Imedlertid anordnade de närvarande platserna i och för expositionsartiklarne. Bord till 3:ne sidor af salen beställdes (den 4:de upptogs af väfveri-fabrikanter, hvilka i och för draperingen för deras varor öfverenskommo att sjelfva ombesörja sina arrangemanger, och för hvilket de sedan fått vidkännas en icke obetydlig utgift). Andra mindre öfverenskommelser träffades, samt sist öfverenskoms om ett nytt sammanträde å viss dag. På den bestämda dagen infunno sig ej allenast de, som bevistat den förra sammankomsten, utan ännu flera nya deltagare, och då till allas förvåning framträdde hr E. med den absurda proposition att taga en entr-afgift af hvarje i lokalen inträdande person af 8 eller minst 4 sk. bko, och föregaf såsom skäl derför, att han ämnade uppsätta en Cosmorama samt hålla musik i någon del af lokalen. Vi blefvo naturligtvis högst förundrade deröfver, då hr E. icke vid första sammankomsten yttrade ett ord om denna afgift, och kunde vi naturligtvis ej gå in på en för ändamålet så främmande pålaga; men för att den goda saken icke skulle förfalla, gjordes af några förslag att tillbjuda hr E. hyra för lokalen, hvilken omsider bestämdes till 200 rdr bko, utom eklärering och öfriga omkostnader. Diskussionen hade imedlertid redan upptagit flera timmar, och som mången deri fann motsatsen till hr E:s i tidningarne så mycket beprisade ocgennytta, så hade de imedlertid aflägsnat sig, och att, då hr E. var villig att antaga den bestämda hyran, endast få voro qvar närvarande, och i anseende till den alltför korta tiden till Julen ansågo, lika med de många redan bortgångna, det goda ändamålet för denna gång förfeladt. Detta är hvad som sanningsenligt tilldragit sig, och vi anhålla förbindligast att Tit. godhetsfullt gör det beriktigande i först utkommande nummer, som Tit. finner billigheten fordra, på det att den skugga, som blifvit i Aftonbladet kastad på Stockholms industri-idkare, icke måtte så orättvist på dem få obesvarad qvarstå. Stockholm den 47 Dec. 1846. J. N. Boström. A. E. Schuldheis. Kammakare.