Aftonbladet – 17 december 1846, sida 1

SIDA STAMAvA FA IIUDAIIUdTE CIA BOKHANDELS-BULLETIN. Julens annalkande medför alltid ett slags förI bindelse att, äfven med åsidosättande af politiken, lemna allmänheten en kort anmälan om de artiklar, som då i mängd lemna bokoch stentryckspressarne och utbjudas till julklappar. Vi begynne i dag denna lilla revy för den nu annalkande julen. Bibliothek för Barn och Ungdom: XII. Berättelser ur Däggande Djurens historia. 2 delar; 262 sidd. 46:0 å 4 rdr bko. Under fortgången af detta bibliothek, som började 48539, har a:lmänheten gjort bekantskap med Rosa af Tannenburg, öfversättning af en liten täck medeltidsberättelse från Schwaben, En vinter på Spetsbergen, i Campes bekanta form för berättelser inom familjer, Genoveva af Brabant, en rörande historia från kristendomens första tider i Tyskland, Josaphat, konungason af Indien, Thimotheus och Philemon, historien om tvenne kristna tvillingbröder, Menniskoslägtet, en kort framställning (af rekt. Ekelund) om vårt slägtes ursprung och kringsprid nde, de särskilda folkstammarne och dessas beskaffenhet, klimaternas och odlingens verkan på dem o. s. v., Julaftonen, Gottfrid, den lille eremiten, Alvina, en samling af underhållande berättelser till hjertats och sedernas bildande och husliga dygders befordrande, Florindo och Corallina, en underhållande och lärorik berättelse (af Amalia Schoppe) om tvenne små Savoyarder, och Lammet, ett exempel på Guds ledning af menniskorna, äfven genom djur. Bibliotheket har i den fu utkomna fortsättningen, som utgör dess tolfte stycke, framträdt i en större vidd än förr, nemligen i tvenne delar. Det billiga priset af 4 rdr bko för dessa begge delar tillhopa torde lätta fördelen, att kunna förskaffa sina barn denna underhållande och nyttiga jullektyr. De Däggande djurens historia har af olika författare blifvit på många sätt behandlad; men här är icke egentligen deras naturalhistoria i fråga, utan man ser mera en skildring af deras egenskaper i sådana fall, der de tillkännagifva vissa likheter, i lynne och seder, med menniskan. Apan, hvars slägte mest liknar vårt, intager första rummet. Fyratio småberättelser, alla sanna, meddelas om apor, deruti dessa behändiga djur uppträda i åtskilliga skepnader. Derefter komma talrika anekdoter om Flädermöss, Ekorrar, Råttor, Hamstrar, Harar, Piggsvin, Igelkottar, Mullvadar, Pungdjur, Vesslor, Skunkar, Björnar, Hundar (hvarom icke mindre än 94 särskilda h storier). Andra delen öppnas med djur af Kattslägtet. Således får man här. sällsamma och stundom till och med rörande skildringar af händelser, hvari Lejon, . Tigrar, Jaguarer, Pantrar, Leoparder, och slutligen simpla Kattor utgöra hufvudpersonerna. Om Sengångaren. läses, såsom billigt, cke mer än en enda historia. Men sedan kommer Hästen, hvilken -med skäl kan kallas ett chevalereskt djur; om honom (sammanlagdt likväl med. åsnan och zebran) framställas tjugufem ner och mindre romäntiska anekdo: er. Derpå ippträda Kameler och Antiloper på sc :nen. emton noveller läsas om, Oxar, sju om Geuer, nen endast två om Får. Djur af Hjortslägte, ikasom Svin, intaga sin plats; och de sednares wovelltitlar (t. ex. en vildsvinsgris tillgifven ett rantimmer, adet lärda svinet, dansande svinn, brinnande svin, m. m.) hafva någonting bide ytt och pikant. Lärorikast äro de 49 berätelserna om Elefanter, och de fem om Bijrar, vilka djurslägten tillkännagifva den största Srnu:t:ghet och ej sällan komma menniskan att äpna. Arbetet slutar med Skälar och Hvalar. seskrifningen om fångsten af dem ger tillfälle ill pittoreska målningar öfver polarregionen och le märkvärdiga tillfälligheter, för hvilka hvalisklängare måste utsälta sig. — Om ickz alla lessa historietter kunna hafva anspråk. på ait ttgöra en underhållande läsning. för äldre peroner, skola de likväl säkert vari körkomna