Aftonbladet – 12 december 1846, sida 2

Summa anslag ior flottan 1,298,580: 35: REVY AF TIDNINGARNA. I Posttidningen för i går afton förekom mer rörande Representationskommittens be slut någonting, som onekligen förtjenar at derpå tages fasta. Att förf. klandrar beslute! faller af s:g sjelf; han säger till och med kom mitterade den artigheten, att de såsom prin cip ogilla allmänna val (följaktligen, alt de då de icke destomindre antagit den, handla lättsinnigt och samvetslöst, såsom emot eger öfvertygelse); men derefter kommer han til följande signifikativa reflexion: troligen förme na dessa herrar (de kommitterade) sig få till stöka(!)) den öfre kammaren efte:r behag Men Ins. spår, att de derutinnin bedraga sig Redan har en tidning betydel:e.ullt kallat den. na kammare den andra, och derigenom tillkännagi vit den rol, som ämnas densamma och som otvifvelaktigt också blir följden när denna kammare tillsättes af helt andra, mindre populära elementer, än d n förra kammaren såsom en Ius. i Posttidningen för sistl. tisdar så förträfflig och ovederläggligt visat. A tonbladet har redan omtalat den här citcrade tisdagsartikeln i P. T., och för sin del instämt i dess förträffliga och ovederläggliga deduktion om nödvändigheten för andra kammaren, alt tillsättas a! samma elementer cc på samma sält som den första; d.v.s. på principen af Allmänna Val. Vi veta väl, att dc begge P. T:s insändare mena klassval. Men onekligt är och törbilver, att allt det Öörträflliga och ovederläggliga de anöra om nödvändigheter för begge kamrarne att bestå af homogena elcmenter, iullkomligen eger rum, då denna homogenitet uppkommer genom samfilda valprizcipens tillämpning på begge ställena; samt ati således allt det stöd, som af kra!vet på likartade boståndsdelar för kamrarne vill hemtas för klassvalssystemet företrädesvis, förfaller, såsom lika mycket talande för Allmänna Valens. Men hvad P. T:s ins. för i går framstiäller, är icke blott lika mycket, utan ännu mer sagdt till :öreträde för de Allmänna valens system. Frågan är nemligen om den underordnade och i sig sjeli betydelselösare rol andra kammaren måste komma att spela inom representalionen, derest den bildas af helt andra mindre populära elementer, än den förra (första) kammaren). Ins. ytirar sjelf, att detta otvitvelaktigt blir följden; och säkert har han rätt häruti. I det följande håller han skarpt efter vissa ledamöter inom kommitteen, för någonting som har utseende af politiskt maskopi, och yttrar: Att det varit förhoppningen om att få taga sin skada igen vid den öfre kammarens sammansättning, som förmått så många ledamöter att biträda principen för allmänna val, synes äfven, om man får tro Aftonbladet, deraf att tvenne ledamöter utryckligen fästat det vilkor vid sin röst för de allnänna eller samfälda valen, att Aden skulle få älja några ledamöter till öfre kammaren. Ins. är fvertygad, att denna förhoppning kommer att svika; ch tillägger: m:d rätta! ty sedan man har uppvffrat de öfriga Ståndens rätt uti den nedre kamnaren, vet Ins. icke något skäl, hvarföre Adeln skulle få tillgodonjuta sin rätt uti den öfre.n Dessa ord behöfva ingen kommentering. Det inda man kunde beundra, mer än det öfriga, ir talet om att kommittcen uppoffrat de öfriga tandens rätt uti den nedre kammaren. Ins. nåste föreställa sig, att menniskorna i Sverige ipphöra att leva och vara till, derest de icke innas inrymde i stånd? Men tror han ej detta, utan anser dem existera på vår jord, äfven selan ståndoch kastskillnaden upphört, så lärer van få medgifva, att ingenting blifvit uppoffadt, som behöfver vara qvar, enär alla dessa ;ersoner ändock både tå utse representanter ch äfven, i mån som de förtjena förtroende f sina medborgare, dertill sjelfva kunna utses. Iela detta Ins:s ut:all har mycket tycke a! r Theorells klagan i sin brochyr, der han vidör det obilliga uti, att en så betydlig del af veriges invenire, som adeln utgör, hädane ter kulle sakna representation, derest klass-systeret uppgåives: icke begripande, att alla dessa dlige personer, lika litet som någon annan, lefve uteslutna från rätten att välja riksdagsmbud och dertill efter förtjenst kunna väljas, ) Hvilket urbant språk i Posttidningen! i — — EEE