Aftonbladet – 10 december 1846, sida 2

handhafvande någon sorskild trollkonst, så at ingen annar än nuvarande entreprenören kar sköa den? Vi lägga dessa frågor vederbö rande alvarligt på bjertat, emedan det synes sränsa nära nog till skandal, om de fattiga: ält skall endast af brist på omtanka ännu (ö1 några år bortsluddras. I sednaste lördagsartikeln iramkastade vi, bland annat, ett törslag att på elt mnöjaktigare sätt än hillills organisera inrättningen, nemligen genom en samverkan emellan sparbankerne i allmänh t och pantlåneinrättningen, på det sätte, att styrelsen öfver de förra, i stället att utlåna större summor mot inteckningssäkerhet, bogagnade en större del af sina medel till förlag för en pantlåncinrättning, hvaraf alltid två lördelar skulle vinnas, den ena att insällaren finge högre ränta, den andra att låntagare på pant kunde tå hjelp cmot lägre intresse, än om den sednare inrällningen skall bedrifvas af en enskild eller ett bolag. Vi påstå visst icke att letta förslag är det fullkomligaste, ej heiler känne vi om sparbankens direktion vore villig tt gå in derpå, ehuru det är mycket sannoikt att sådant läte sig göra, om stadens styrelse gick sparbanken till mötes med några omsorger i afseende på kontrollen öiver pantåneinrätlningen. Men det vore måhända åtminstone skäl alt höra sparbanksdirektionen, nnan detta projekt kastas under bordet. Vi måste härvid förnya den erinran, alt pantlånenrättningar böra, så vidt möjligt är, ligga i kommunens händer, emedan de icke till sin natur utgöra en industri, utan en välgörenhelsanstalt. Af den till fullmäktige i riksgäldskontoret inlemnade skrifvelsen synes, att den nuvarande: pantlåne nrättningen skull upphöra d. 4 Juni nästkommande år 4847, i fall ej hr häradshöflivg Stridsberg erhåller den irågavarande förstärkningen af 400,000 rdr bko; vi ha va såleles något öfver sex månader till denna tidounkt, och det vore väl ej omöjligt under titen medhinna en ny organisation a! verket.