Aftonbladet – 10 december 1846, sida 2

— Döghgt Allehanda har i en artikeli förrgår gillat och lörordat drätselkommissionen: ansökning hos herrar fullmäktige i riksgäldskontoret angående ett lån mot 3 procent a 100,000 rdr bko till pantlåneinrättningens upprätthållande. Vi tro likväl icke att besagde ansökan kan förtjena något förord från publicilelens sida. Orsaken lör denna vår ötvertygelse är följande: Innerligt ö:vertygade om nödvändigheten ock behoivet af en pantlåneinrältnings tillvaro i hufvudstaden, hvarom vi äfven yltrat Oss i föregående uppsatser, äro vi tillika af den tanken, alt denna inrättning bör kunna fortfara och ganska väl bär sig äfven utan någon sådan serskild present till e.treprenören, som drätselkommissionen sätter i fråga. Man lärer icke kunna vara a! delad åsigt om, huruvida inrältningen hitintills burit sig eller icke, enär det allmänt inses att entreprenören till och med derpå samlat en betydlig förmögenhet: något som i öfrigt ej kan läggas honom till last, då han cendast begagnat lagligt medgina förmåner. Alt drätselkommissionen, under sådana omständigheter, skall behö. va göra en uppollring af 4 procent, eller skillnaden emellan räntebeloppet å de medel drätselkommissionen upplånar, och det som kommissionen bekommer al pantlåneinrältningen, tyckes utvisa stor brist på förmåga alt arrangera. Hvarföre bjuder man icke åtminstone ut inrättningens ö.vertagande till hugade spekulanter? Ar man väl så likgiltig i donna fråga, som gäller en stor menighets intressen och på köpet de mest behö:vandes? Eller utgör denna inrättnings ESA ENATS KE RASEEETAEAEEAEERAA