Aftonbladet – 7 december 1846, sida 1

vid Clara Södra Kyrkogata. OBETALTA BREF-medfölja till Post-kontoren å Linien. Diligencen ankommer till Götheborg Thorsdagar och Söndagar, till Helsingborg Tisdagar, och tiil Stockholm Måndagar och Thorsdagar. gence-kontoret i huset 2 FRANKRIKES OCH ENGLANDS ÖMSESIDIGA STÄLLNING, MED AFSEENDE PA KRAKAUS INFÖRLIFVANDE MED ÖSTERRIKE. Le Constilutionnel med förra posten innehåller en ganska väl sckrifven art.kel rörande ofvannämnde förhållande, hvilken allmänt anses hafva flutit ur Thiers penna. Man återlinner deri den klarhet och förmåga att gruppera, som utmärker denne statsman, och till och med den ministeriella Journal des Debats har måst erkänna, alt artikeln förtjenar puppmärksamhetp. Vara läsare skola utan tvifvel finna den både lirorik och intressant. Den meddelas i öfversittning här nedanföre. Innan läsaren tager kännedom af den ifrigavarande artikeln, ånhålle vi dock att få framlägga nigra utdrag ur traktaterna rörande Krakaus förvandlande till en sjellständig republik 4843, hvilka skola sätta läsaren i tillf.lle att bilda sig ett omdöme öfver beskaffenheten af det steg,! som nyss blifvit taget af de trenne stora nordiska makterna, alt tillintetgöra denna repu-! biik, och alt införlifva den: med Österrike. Den 3 Maj 1843 alslöts emellan Österrike, Ryssland och Preussen en traktat röränd. Krakau, inne-! hållande 49 artiklar, al hvilka den 4:sta och) den 6:te hafva följande lydelse: nArt. I. Staden Krakau och dess gebit förklaras för everldliga tider (å perpetuite) för en fri, oafhängig, strängt neutral stad, under pbeskydd af Ryssland, Österrike och Preussen. nArt. 6. Ryska, Österrikiska och Preussiska hofven förpligla sig, att för alltid respektera staden Krakaus och dess gebits neutralitet, och alt tillse att den respekteras. Ingen väpnad makt sk Il nånsin dit få införas, under hvad förevänning som helst. Alla de emellan de särskilda makterna efler Napoleons fall afslutade fördrag intogos i Wienska kongressakten, såsom grundvalen för det nya iuropeiska stalssystemet och urkund för Euro: pas gällande folkrätt. De nyss citerade 1:sta och G:te artiklarne i specialfördraget emellan Ryssland, Österrike och Preussen upptagas ord : för ord i 6:te och 9I:de artiklarne af Wienska konyressakten. Men icke nog härmed. 448 artikeln af nyssnämnde akt stadgar uttryckligen: De fördrag, konventioner, deklarationer, rel glementen och andra spec:ella akter, -somäro bilagde närvarande akt, anses såscm integre-. d , Jg rande delar af kongressens beslut, och skola öfverallt hafva samma kraft och verkan, som vore de ord för ord intagna i den allmänna ! traktaten. Bland de akter, om hvilka nyssnämnde stadgande gäller, och hvilka alla uppräknas, befinnes äfven, under AM 3, det ofvannämnde fördraget al den 3 Maj 4843 emellan ! Ryssland, Österrike och Preussen om Krakaus konstituerande till en sjellständig republik. Wienska kongressakten är undertecknad af fölJande åtta makter: England, Frankrike, Ryssland, Österrike, Preussen, Spanien, Sverige och Portugal. Men vi återkomma till artikeln i Le Constitutionnel, hvilken är af följande lydelse: Den handiing af våld, som de trenne Nordiska makterna nyss fullbordat, och som försälter alla Europas nationer i en så ny och ailvarsam ställning, förvånar vårt kabinett. Vår reger ngs fåfänga kom henne att tro, att hon var närmare de absolutistiska makternas hjerta, än hon finner sig vara. Julirevolutionen syntes henne nog afligsen, spåren deraf nog bortnötta, för att försäkra henne om förgätenhet hos hennes bittraste motståndare. Hade hon icke sjelf! tillräckligt förqväft andan hos Fransyska nationen, bragt kamrarne till lydnad, nedstämt modet och förnedrat sinnena genom egennyttan, för att slutligen kunna hoppas, att skörda frukten af så många bemödanden, och vinna förlåtelse för sitt ursprung? Det beröm, våra styresmän erhöllo vid Europas hof, hade gjort dem yra i hufvudet; de trodde att tiden var inne r dem, att visa sig modiga på sitt cätt: de försköto det dåliga sällskapet med de liberala i England, och tviflade ingalunda att Ryssland och Österrike snart skulle komma dem tiil mötes. Kejsarens i Ryssland gamla antipathi syntes mildrad; man slöt så af storfursten Constantins resa och rågra andra tecken. Man trodde sig säker om Österrike, då man gick in med denna makt i dess förehafvanden emot Schwe:tzarnes frihet. Större delen al våra minister:ella tidningar deklamerade diggen till fördel för u!tamontanerna i Schweitz och kontrarovolutioMm Nm mbrl mm ss mprAE sm Met VV närerna i Spanien el!er Portugal. Hvad Kra. kau angår, om man får dömma af hr Guizols yttranden och de förklaringar, som stått att läsa i den förnämsta af hans organer, så var det S icke fråga Em sjelfva grunden, nemligen repu-. bliken Krakaus tillvarelse; min begärde icke bättre, än att taga i det allvarligaste öfverväyande de Nordiska makternas bekymmer i atl j seende på Polen; det var blott fråga om att) förstå hvarandra. oe S MD mja