Aftonbladet – 28 november 1846, sida 3

(Eter PF. 0. I. 1J BLANDADE ÄMNEN: — OM UNGA KÖPMÄNS BILDNING. Åf sednast hitkomna tidningar från Stettin underrättas man, att en cyklus af vetenskapliga föreläsningar der skall öppnas hufvud-akligen till tjenst för unge män, som egna sig åt köpmansståndet. Med anleining häraf innehålla Börsenblätter der Ostsee för den 2 November följande betraktelser, som synts oss förtjenta att meddelas och öfverallt behjertas: Det är af gammalt en bekant sak, att köpmannen, för att blifva dugtig i sitt facs, icke får höra till de egentligen lärde. Men något, som tiden oafvisligt fordrar af honom, är, att han, utom en god skolbi!dning, i synnerhet i de grenar som äro bestämda att omedelbart användas i hans kall, bör vara förtrogen med de vetenskaper som gripa in i det praktiska lifvet, åtminstone så pass mycket, att han kan göra sig ett klart begrepp om alla vigtigare dagens frågor, äfvensom om alla fenomenerna inom hans eget område, för att icke sväfva i villfarelse om deras orsaker och verkningar. Detta problem bör i synnerhet uppställas för de unga inom köpmansståndet; men hittills bar man på många sätt och i ganska vigtiga hänseenden brustit deruti. Det kan kallas ett oörsvarligt handlingssätt när så många förjldrar öfverlemna sina söner åt det högre köpmensståndet, utan att ens hafva sörjt för deras ändamålsenliga skolbildning, ön mindre varit betänkte på deras ytterligare förståndsutvecklinz, utan låta dåra sig af den föreställningen att till fortkomsten på köpmansbanan blott behöfves den såkallade lyckan. Det kan med säkerhet förutsägas, att så bristfälligt utrustade ynglingar, om de icke sedermera anstränga sig utomordentligt för att återtaga hvad försummadt blifvit, merändels skola spela en underordnad roll i sitt fack och gå en oviss existers till mötes.n Dessa reflexionr äro, såsom vi sade onekligen förtjena af uppm5rksamhet. Tillimpade på vårt land kan man ej underlåta att anmärka att de fleste upge män som här komma på kontor, först erhållit skolbildning, så god som den lemnas vid våra elementarläroverk, i den mån som de vetat deraf begagna sig; men hvad den ytterligare utvecklingen beträffar, nemligen i de kunskapsgrenar, som höra närmare till sjelfva det kommerciella yrket, såsom nationalekonomi, finanser, läran om kreditrörelse, och den d-1 af gällande lagar, som för en trafikerande erfordres att känna, så är dermed gemenligen klent nog, emedan tillfälle till sidan2 kunskapers inhemtande saknas — vi tala här icke ens om det stora fältet af tekniska studier och varukännedom. Öiverhufvud är det största felet i vårt undervisningsväsende, och det, som framtiden i synnerhet bör söta att ahjelpa, den nästan fullkomliga saknad som företer sig i den delen af bildningen som sammanbinder de egentliga skolstudierna med det praktiska lifvet: ett kapitel som likväl är för mycket omfattande för att här annat än i förbigående påpekas, och som förtjenar sin särskilda afhandling. ENN — FÖLJDER AF EMIGRATIONSRASERIET. Ifrån Castellaun skrives af den 28 Oktober: I går afton framställde s:g för oss den bedröfliga anblicken af ett betydligt antal emigrsntomiljer, från närgränsande trakt, utgörande tillsammans mer än 100 personer, hvilka i det mest utblotiade tillstånd voro stadda på återvägen till sina hem, och lägrade sig på torset, till dess genom vederbörandes föranstaltsltande ortens errestlokel uppläts för ati för ögonblicket lemna dem tek öfver hufvudet. Ifrån DUänkiresen hade de olycklige, då de icke egde tillväckliga medel att företega sin rese, blifvit transporterade öfver Belgien till Preussen och derifrån blifvit återskickade till sin fordna hemort. Såsom det sägas lära vederbörande församlingar vägra att åter emottsga dem, under åberopande deraf, att de genom sin mot regeringens samtycke företagna utvandring förlorst sina rättigheter såsom preussiFYR PE tara ach madhnaescssva