Aftonbladet – 24 november 1846, sida 2

hvar! vi tvertom hjertligen mstämma, nemligen att flera af de reformer, som Konungen fått i arf att verkställa, äro förenade med icke obetydliga svårigheter. Det är ju också alls icke härom som fråga varit i lamdsortsbrefven, uan om utrönandet af Regeringens politiska tänkesätt. En omständighet, hvari vi icke kupna instämma med Najaden, är deremot det påstående bon gör, att Aftonbladet måste uppgifva minst 20 å 30 fullt passande kandidater till statsrådsplatser, innan man kan anse sig hafva kommit ur bryderiet att bilda en homogen reformministör. Detta påstående innefattar visserligen en method att göra en sådan minister omöjlig; ty i sjelfva England och Frankrike får man vara nöjd om det finnes 2 eller 3 utmärkta män i styrelsen, hvilka utgära själen deri och bilda den öfriga styrelsepersonzlen omkring sig: ja! flere genom sin storbet utmärkta regeringsskiften i alla länder hafva hufvudsakligen grundat sig på en enda sådan personlig storhet; men också torde väl icke Najaden hafva så fullt allvar härmed, som det synes vid första påseendet. Vidare hafve vi att märka tidningen Med-! borgaren i Götheborg, som rekommenderar det ädla och värdiga sätt, hvarpå Dagligt Allehanda uppträdt emot Aftonblade!, och innehåller en artikel, som egentligen utgör en omskrifning af den bekanta Allehandaartikeln, hvari Aftonblsdets methbod och tiden just nu, för brefvens feamläggande klandras, och bvari följaktligen äfven insinueras, att Aftonbladet nu börjat pyttra önskningar, som äro betydligt divergerandej från dem det förut uttalat. Vi komme? troligen snart i tillfälle att yttra! oss mera specielt öfver detta kapitel, och hoppas då kunna taga fjällen från ögonen på en och annan af dem, som hittills icke kunnat varseblifva Aftonbladets mening. För närvarande vilje vi för egen del blott upprepa den anmärkningen, satt de värde kollegerne först nödvändigt måste visa, att och kvaruti Af:onbladets önskningar xu äro divergerande emot förr, ty det vore väl mycket begärdt, att vi skulle göra afseende på något som grunder sig på en osanning. Men derjemte kunne vi ej underlåta att här redan upptaga ur det sednast anlända numret af Norrlandsposten ett styckel af en artikel, som på ett ganska upplysande och förtjenstfullt sätt upptager och besvarar en föregående anmärkning af nu omtalte beskaffenhet emot Aftonbladet: Aftonbladet må försvara sig bäst det gitter, men då dessa yttranden äro i kollision med äfven våra öppet uttalade åsigter och dessutom inom sig innebära frön till högst vådliga läror, så anse vi oss uppmanade att replikera dem. ! Så anse vi det vådligt att antaga, att, emedan ! kännare påstå sig veta att i konseljen arbetas på afgörandet af en vigtig fråga i Iiberalt syfte, Yr. . LIC TNE EE ET I I FE 1 fade anmärkningar mot Regeringen i öfrigt; emedan det lätt skulle kunna hända att )kännare, år ut och år in fingo qvarblifva vid sitt påstådda vetsnde såsom en skyddsmur emotl: alla anmärkningar emot Regeringen. Näringsrihetsfrågan har så länge varit till tals, att ett sådant antagande ej saknar alla anledningar. Det är väl sannt att de omnämnda reformerna näringslagstiftningen, i undervisningens och beskattningens ordnande äro af synnerlig vigt; men — märk! — äfven de höra ännu till del romma önskningarna och i alla fall lärer väll ngen liberal vilja sätta dem framför represenationsreformen, aldraminst så länge det ännu ) visat sig till hvad grad de komma att, dåj? le en gång framträda i dagen, tillfredsställa naionens behof och: fordringar. Att spara med tt slå larm i representationsfrågan tills re-. resentationskommittgen afgifvit sitt utlåtande, ! ore visst beqvämt, men ingalunda rätt patrio; skt, sty vi hafve ailtid trott att den frågan rer än någon annan behöft bearbetas — och ! id att bearbetas — i opimionen för att kunna omma till något önskvärdt resultat. Visserli? en är det sannt, att Regeringen äfven för ett) beralt afgörande af näringsfrihetsrågan be-P! öiver allt rimligt stöd af de liberala i landetn, jen vi äre fullkomligt förvissade, att detta stöd elt säkert. icke. heller skall uteblifva från de) beralas sida, så vida frågan afgöres i liberal J ftning; detta stöd i en viss sak synes dock P. minskas deraf att de liberala i landet i an, a frågor tänka olika med Regeringen eller cka alt Regeringen i dem, eburu mer makt-D4 liggande, går mindre skyndsamt, mindre libe-9C It eller åtminstone mera skyggt tillväga. Oss 2t! nes det som det är en billigt fordrad och rna visad rättvisa, att man håller Regeringen 6 kning för hvad godt den gjort, men att? in derföre icke bör med likgiltighet förbise ad mera godt den kunnat göra derföre att ef k. kännare p,påstå sig veta, att detta en1 ng skall komma. : oc Då ooo Til man är öfvertygad, att landet lyckligtvis I me v en regering, som vill det rätta och lyssnar mL L nationens önskningar, så anse vi det, 1linoc gast sagdt, mindre grannlaga af den liberala via Pssen alt, af svagbet, för mindre välgruadade I gro Asiderationer och under förhoppningar utan LOL Positift stöd, insöfva Regeringen i den liga tron, att folket är så innerligt belitet och d dess halfva steg, dess tveksamhet OCh O-DKe tliifeavrmah at mnAh med ankan om ooo frö