Aftonbladet – 17 november 1846, sida 3

Sf UPrgat ARV PER VARSEMAAS ee SÖT MRMee således under den förstvämnda resan i 24 timmars oafbruten gång och kitteln under sam ma tid i ständig upphettning, något som äfvel ofta förekommer vid fabriker, samt under ång båtsfarten mellan England och Amerika. Hå är dock ett helt annat förhållande för handen Pittsburg ligger 10Y, grader nordligare än New Jorleans, således behöfves det en stark helsa fö att inom den korta tiden af en vecka uthärd Jen så beiydlig temperaturskilnad som den hvilken äger rum mellan dessa båda stider 9ec3 det inses utam Svårigket att machinistern skola blifva så öfverväldigade af hettan, att d icke med behörig uppraärksamhet kunna efters i machinerne och derigenom gifva anledning til I explosioner. i b) Missisippis och den i denna flod infal lande Missuris ströader kda alltjemt af de djup inskärningar flodvattnet förorsakar, så att hel sträckor af urskog lösryckas och träden drifva utföre floden. Stammar af löfträn, hvilka är af 60 ända till 108: fots längd samt flere fo tjocka, komma oupphörligt neddrifvande till de fastna med rötterna vid något ställe, unde det att öfra deler af träden förblifver i e sned ristning met flodytar. ofvanför hvilk.t de ofta icke äro synliga. Man kallar sådan Ifestnade träd för Snags eller Sawyers, och de ifiones understundors hela dar af nedflytande Iträd, af hvilka flera på de sednare årea genom jsärskilte slags maehiaer blifvit förstörda, mer jaf hvilka det oaktadt ett betydligt antol ännt Tförefianes. Kommer pu ett ängfartyg uppföre strömmen, med 410 å 42 mils hastighet i timmen, och stöter på en sådan Sawyer eler Ssag. så blr det i ögonblieket genomborradt och sjunker. ee) Amerikaserne äro, som man vet, det I spekulativaste folk: i verlden, och som med rätta kan säga om sig sjelft: We go always ahead (Vi gå alltid framåt). De härpvarande demokraterne vilia ieke se sig tillbakasatite af någon enda bland sina medborgare; tvärtom will hvar och en komma före Iden andre. Komma tvenne ångfartyg i närheten af hvarandra, så uppfordra ögonbliekligen alia passagerarne kaptenen till en vadhållning, och en kapplöpning begynner utan hejd och ändamål. Kitteln, hvilken är beräknad för en tryckning af bögst 400 E på qzadrattummen, frestas genom en allt mer och mer upphettad ånga till 450, ja ända till 200 , och ofta så starkty att försöket slutar med en explosion; på de minsta kittlarne äro neml, lik-! som si: Europa, plåtar anbringade, hvilka smälta ö vid en viss värmegrad. Detta slags kappresor (races) äro erkände som o.saken till de flesta expiosionerna,, och dock äga de fortfarände rum. En amerikans lif är ju egentligen en ständig kappränning (racing); hvarföre skulle han väl då sky en dylik, som sker med ångfartyg? d) För att ej förlora tiden, intages van!igtvis ved blott hvar tolfte timma, och de större ingfartygsn behöfva ett qvantum af 30 cord, eller 3820 kubikfot. Då ofta ved af löfträd begagnas, så uppgår den! tyngd, hvarmed ett fartyg: på en gång och endast för-ut belastas, till 4800 centver, och fartyget sätter tidt oeh ofta på!å vid de grunda strändeårna.Vedntagningen varar en timma, hvarunder hett; n ständigt uppdrifves, och ångan starkt anlitas för att göra! fartyget flutt; Uader denna timma blir ofta;, af rea försummelse in!et vatten inpumpadt i!p kitteln, ångan utströmmar genom ventilen, enBB dast het luft qvarstannar, och när då vatten åter påpumpas, så exploderar kitteln. Oaktadt arla bafva sig bekant, att ganska många explosioner inträffa vid fartygens afgång efter vedintagningarne, så uppehålla sig icke dess mindre de sorglösa amerikanerne, under nämnde tid, alltid för-ut, hvarest exalosionen åstadkommer. den största förödel.en. e) Under nattresorna händer ofta, att ett med 20 mils hastighet nedgående fartyg, via)! någon stark krökniog, som floden gör, stöter på ett annat med 40 mils fart uppgieude far;yg, hvarvid det svaga firtyget ögonblickligen sjunker, . 4 f) Jag bar förut omnämnt,att på hvarje föryg finnas tvenne lotsar; desse aflösa hvaranIra hvar fjerde tinma, och miste båda göra len mer än 400 tyska mils slånga resan mel-lsir an Neworleans och Pittsburg. Att från sta-sj ion till station intaga nya lotsar, bar härsti-ve les ännu aldrig fall:t någon in; naturliga följ-sö In häraf är den, attlotsärse icke kunna känna n-så lång, oupphörliga förändringar undergånde, flodsträckaj och styrarpåsandbankar, samt tt machinisten, för att! lossgöra fartyget, antränger ångan utöver all höfva, hvarigenom lste artyget utsättes för exp!osion. da; Beatraktar man närmare orsakerna till alla de pig ly cxshände!ser, som intriffst med ångfartygenmo ärstädes, så finner man att de endast och alle-bu ast härröra af försummelse och oförstånd. a Ingbåtsfartens ocrhörda tilltagande har förorst , akst ett sådant behof af machivister och styr-!py, gän, alt stor brist på dertill duglige ämnen lför ger rum; okunniga och med faran obekantalför 3rsoner söra Ota fartyg, och man måste för-No ndra 8:g öfver, att icke änou fl:re o!yckor20! nträffa. Iagen af de orsaker hvara explosio-bla er här u pstå askul!e kunna ä a rum i Eu-Pböt 8 j L! t tU I 1 f b vil hö va tac kö ga.