Aftonbladet – 16 november 1846, sida 1

PER Se Ses blott ett svar under frågan! på samma papper, och lät sitta upp det igen. Sc bär den iiila konvers t:o: en: O! G zu-Mastai (O, Gizzi-Mastai! Tutto cambrai; Allt skall du förändra; Che fi? — — Hvad gör du? — — Aspella: tu vedroi. Vänta: så får du se.) Aiiltsammans öfvergick naturligtvis genast i samlasämnena för dagen, och har på intet sätt minskat påfvens popularitet; helst det visat hans fasta föresats att icke af det stationära partiets inkast lita störa sig på den reformatoriska bana han beträdt. — Italienarne hafva för öfri;t påbittat ett temligen verksamt lifsförsäkringsmedel åt Pjus IX: band folket uttalas allmänt den föresatsen, att om han dör hastigt, så skall han blifva den siste påfven. I Neapel hade en öfversättnisg af cDen Van drande Juden blifvit utspridd; polisen tar slutligen upptäckt boktryckaren och arresterat honom. — Det förfärliga regnvädret hade i Portic. undergräft två hus, hvilka störtade tillammans en natt, hvarvid 46 mennisko: omkommo. GREKLAND. Keigsministern Loado: sjelflmord tycks ba bragt lika stor rörelse i det nuvarande Athen, som stubbsvansningen af Alcibiades hund idet fordna; man talar ej om annat, och tvisterna mellan den konservativa oppositionen och de konstitutioneile, de orthodoxa och de mera frisinnade, om hans begrafning i vigd eller ovigd jord, tros komma at underställas regeringens pröfaing och sätta ministeren i mycken förlägenhet. — Bilan var i Grekland mycket glad över Redschid pasceas upphöjelse tin storvisir; dels derföre att den kan anses som ett bevis på sultans fasta vilja alt fullfölja de påbesynta reformerna; dels emedan Kolettis och Redschid på samma gång varit sändebud i Paris, och der blifvit vänner och bekanta, TURKIET. Redschid paschas utnämning till storvisir tycks icke fiana särdeles bifall hos dena delea ef turkarne, som kan kallas bildad, nemligea i österländsk mening, d. v. s. hos ulemas eller de i koranea skriftlårde. De uttrycka vil; icke öppet eller rättfram sitt missnöje; men en premierminister i Constentinopel, som föga döljer sitt tycke för de otrognas, timliga visdom, är icke dessa ultraturkars man, eller i deras ögon något stöd för riket. — Uader ramezan eller fastemånaden föreföll i Constantinopel åter ett barbari, som eriorar om de gamla fanatiska tiderna. Turkiska fastan består, som bekant är, deri, att man emellan solens uppging och nedgång hvarken får förtära vått eller torrt, men emellan solens nedgång och uppgång taga sin skada igen med de yppigaste supger. En femtonirig go:sa beträddes nu att, i strid med Jenna heliga sed, äta en kringla taidt på ljusa dagen; han blef gripen, förd till arsenaien och ibjelpryglad. För att inför frankerna förgylla fanatismen, utspriddes — alldeles på vissa europeiska polisdoktorers sätt — att gossen ,dödt af slag, (mstatu apoplecticc), som han skail ådragit sig genom rus. — D2 kristna Nestorianerna i Mesopotamien botas åter med ett mordoch pluadringstås, som kurdhöfdiogen B-der Han Bei säges förb:reda. — Från Esypten berättades, att vicekonungen allvarsamt påtinkte en resa till Frankrike nästa vår, och att Ibrahim har satt två sina söner i en enskild peasionsinrättning i England. Gassarne bafva redan anländt till pensionen, som är en så kallad Pestalozzian Schools i Worksop. De äro der anförtrodda åt dess föreståndare, d:r Hedenmaier, som tycks vara en Schweizare eiler Ty:k, att döma efter namnet. Man vill redan ha upptäcit att de hafva utmärkt goda bufvuden. CHINA. I den af guvernörn på Hongkong Sir J. F. Davis utfärdade kungörels2 om ön Tschusans traktatenliga återställelse åt China, tillkännagifves äfven att denna ös hamnstäder ieke vidare äro att räkna bland dem, i hvilka det är europåer tillåtet att drifva handel. fetnnsonsnnkn— --na RA—— RA AR or BAN V—