Aftonbladet – 12 november 1846, sida 3

PUR UliGCle 2UVV SI MAAE TELlvuUtA UCH INUTI MSE et Man använde på den 300 mil långa vägen 5 dagar med, och 7 till 8 dagar mot strömmen. -. Fartyget gjorde på ett år blott 43 resor fram loch tillbska, eller 7800 engelska mil. Afgiften mn för en passagerare var 48 dollars med, ceh 25 N dollars mot strömmen. Fulton byggde ännu flera ånjfartyg iom de Förenta Staterna, cch begaf sig sedan till EuIropa, för att äfven derstädes utöra försök med -Isin vigiga uppfinning. I England fann han intet runderstöd och då han (4804) i Paris framlade alsina förslag rörande ångbåtsfart, blef Lan utrIskrattad af Fransmännen cch af den kommitte, Itill hvsrs utlåtande han hänvistes af Napoleon (icke af kejsaren sjelf) förklarad för en äfventyrare. Så stor var den fattade fördomen i England och i he!a Europa mot en amerikansk -Jvppfinving, eller egenteligen blott mot ett nytt .Janvändningssätt af ångkraften, att fem (ålta?) hela år erfordrades till öfvervinnande af denna -fördom; ty först år 4812 bygde Bell i G!asgow Sluii Skottland det första ångfartyg. Nu kom väl låvgbitsfarten i Europa efierhand i gång, men dea har dock ända tills i dag icke bunnit den vidströckthet, som den eger inom Förenta Staterne. Den 6 Maj 4817 gick det första ångfartyg, Entrep:is., från New-Orleans till Louisvil!e, på Mississippi cch Ohio mot strömmen, och 2rkom d. 50 Maj, efter 25 dagars resa, till sisti 1 , nämnde stad. Då barkernes resor ditiul!s hide j ; : te 1 me MW e I varet nära 3 månader, så blefvo borgrarne uti Louisville så förljuste, att de förde kapten Shrive i triumf kring staden och gå:vo till hans keder en offentlig måltid. Ångfartygen på de vestliga ceh sydvestliga vattenlederna (ökades nu allt mer och mer; och deras antal uppgick, år 1854, redan till 234, men steg 1838 ända tili 400. År 48531 gingo genom Loui:jute och Portlands-kanalen i saten Kentucky, förbi Aibany, 406 ånsfartyg och 494 öppna båtar, af tillsammans 76.523 tons drägtighet; 48537 gingo genom samma kanal 43501 ångfartyg och blott 463 öppna båter, med en drägtighet af tillsammans 249574 tons. År 1848 gick det första ångfartyget på de stora uordvestiiga sjöarne; 485353 funnos derstädes 23 ångfertyg i gång, och 41858 uppz ck. redan deras antal till 70. 4834 byggdes 88) nya ångfartyg i Förenta Staterae; 1837 eller 3 (är sednare blefvo 434 nya ångfautyg förfördigade. De största varfven för ånglsriyg äro i New-York, Philadelphia, och Baltimore, dernäst i Louisville, New-Albany, Cizreinati och. Pitt-burg. : Sommaren 48538 voro inalles 400 ingeriyg i) gång ivom de Förenta Staterne; största antalet eler 440, ägdes; af Staten New-York. Asgbåltsresor utmed hafskusten hafva väl, erligt hvad jag förut i mina föregående berättelser anmärkt, genom anläggandet af jernvägar i det inre af landet i en med nämnde kuvst mer eller mindre paralel riktning, till större delen upphört, cch kommer väl slutligen, efter detl stora jernvägsnätets fulibordan, att helt och hål-. lit afstadna; men destomer förkofrar sig ångbåtsfarten på floderna; dess tilltagande under de sista två till tre åren her varit så starkt och förminskningen af farkoster med segel ochj. åror så betydlig, att för närvarande icke ajlenast alla köpmansvaror utan undantag, utan nästan alla födotmnen, såsom: spanmil, mejs, mjöl, költ 0. s. v. föras på ångfartyg, så väl med som mot strömmen; fraktpriserna uppgå till ungefär detsamma som på segeloch rodd-: båtarne, varorna enkomma hastigare, och äro följaktligen mindre utsatta för förskämning öänls på de långsammare gående bitarne. Men man c lyckades komma ännu längre. På Onio förasla för närvarande, på ångfartyg, stenkol till Cin-lt cinati, 250 eng. mil med strömmen, eller, rättare sagdt, kolbåtarne tagas i släptåg af ångfartygen, föras utför floden, och derefter, tomma tillbaka, emedan frskten på sådant sätt Lommert att stå billigare. Visserligen bidrager skeppa-jc rens och arbetarnes höga dagspenning till detta!s öfverraskande resultat; men personalen på etilg ångfartyg kostar äfven, hvad jag längre ned skall visa, ganska betydligt; och det ärisjelfvs verket endast cch allenast uti det fulländade i fartygens byggnad, i machinernas sammansättning och i ångans användande, samt de förbättringar ångbåtsfarten öfverhufvud undergått, som orsaken bör sökas hvarföre man i Amerika kommit till resulia:er, som hvarken förtfinnes i England eller någenstädes i Europ?. Amerikanarne berömma sig deraf, att intet land på vårt klot eger ett sådant system af sege:bara floder, som förhållandet är hörstädes uti de sydliga och sydvestliga staterna; de påså, att längden af Missisippi, inberiknsdt Obio, cer ala andra i Missisippi utfallande floder, uppgår till en för ångf riyg farbar ströcka sf 400 000 engeska eller öfver 0 000 tyska mill — Jag vill just icke gå i borgen för denra uppgift, men Missisij pi ensemt beares af ingfarlyg, från New-Orleans, under 30 breddgraden, ända til fallen vid :t Authony, u. der 45 breddöraden. t:ll en lirgd af 2400 erg. mil, och antslet af de i Missisippi utfallande, äfven med ångbåtar befarna floder, är verkeligen så sto:t, stt en euroj , hvilken är van vid våra korta ångbåts-u resor, endast med egna ögon ken göra sig ettjy begrepp om vidsträcktheten af härvarande ång-lz fartesvstem. Dacgligen arcå minst 4 å 5 åne-In mmm nm MM Mir OF OL FA PK AR VA VA ARI OD Fr m-—-— eo: