Aftonbladet – 11 november 1846, sida 1

iu qvilt, om det är möjligt. Har ni edrakor med er? . 3 — Kort! ropade zgenaren i en ton af förakt. Kort! Jag undrar just hvad dessa af menniskohändar tecknade figurer kunna ära oss. Nej, nej. Hvarje individ är, vid sin ankomst till verlden, försedd med deana bok, hvari Skaparen har skrifvit hans öde. Men betydelsen af de bokstäfver, hvarmed denna bok är skrifven, är icke känd af mängden. Eitoiflåtligt studium och en lång erfarenhet äro de enda nycklar som öppna denna vetenskapens helgedow. Boken är menniskans band; vetenskapen är chiromenien. Gitanons röst hade denna egna klang, som inverkar på nervsvaga fruatimmer. Den romaneska uaga enkan kunde icke motstå detta, så till sigandes förtrollande intryck. Hon framräckte sia lilla, hvita hand, utan att yttra ett ord vidare. Z:genaren fatiade den, i det ban föll på knä, och förblef så några ögonblick, örsänkt i ett stumt betraktanie. — Donna hand, sade han slutligen i bögtidlig ton, ör bland de få som förespå ett fulkomligen lyckligt hi. Den är liten, knubbig. mjuk, ren til formen och har ett fiot skinn, färgen derpå är frisk och mild, lederna äro fina. väl formade på dessa späda fiograr; naglirne äro smala, långa och rosenröda. Föreniogslinicen är dubbel, rak, rödaktig, lika bred från börjar till slut. God: tecken! Figuren af-ett kors på denna linie. be yder en kysk, mild och god qvinna, full af hederskänsla och ämnad att utgöra en makes sillhet.