Aftonbladet – 10 november 1846, sida 2

Följande dagen besköts staden, och intogos ett par batterier. Fienden var nu inskränkt till besittningen af fästet vid biskopspalatset och den del af staden, som ligger detta närmast. Den 23 slogs man åter på stadens gator, och besköt fästet. Uader natten emellan d. 23 och 24 anställde en väl placerad mörsare stor förödelse bland mexikanerne, som voro trångt sammanpickade i den lilla del af staden, som de ännu höllo besatt. Tidigt på morgonen d. 24 kom en parlamentär från general Ampudia till Taylor med vissa förslag, hvilka Taylor dock afslog, och fordrade i stället att Ampudia skulle gifva sig innan kl. 42. KL. 44 lät denne begära en sammankomst med Taylor, hvilken äfven ägde rum i närvaro af de förnämste officerare å ömse sidor. Efter flere framställda och förkastade förslag förklarade Taylor kl. 1, 5, att han lemnade Ampudia ärnu en timmas besinningstid, och aflägsnade sig jemte alla sina officerare. Innan den förelagda tiden var slut, lät Ampudia genom en afsänd officer säga, att han, till undvikande af vidare blodsutgjutelse och då han ansåg sig genom det försvar, han redan gjort, hafva upp rät hållit mexikanska vapnens ära, vore benägen att kapitulera, och ingå på de vilkor, Taylor fordrat. Kapitulationen afslöts nu, och var af följande hufvudsakliga innehåll: De mexikanske officerarne få behålla sina sidogevär; kavalleriet och infanteriet sina vapen och bagage; artilleriet 6 kanoner och nigon ammunition. All öfrig ammunition och krigsmateriel lemnas i Taylors våld. Mexikanerne få 7 dagars tid på sig att utrymma staden; men citadellet skulle redan den 25 öfverlemnas åt nordamerikanerne. Mexikanerne skulle få salutera sin fana, då den fälldes från flaggstånzen på citadeller. Dersafter skulle ett 8 veckors stillestånd äga rum emellan de båda fientliga korpserne, med uppdragen demarkationslinie dem emellan. Förlusten på nordamerikanernes sida uppgifves till 300 man döde och sårade, hvaribland ett stort antal högre och lägre officerare. Mexikanernes föriust onses vida ringare. I Washington och Newjork hette det, att regeringen var missnöjd med stilleståndet och ej ville rat:ficera det (Taylor bade slutit det under förbebåll af ratifikation i Washington) utan skickat Taylor befallning att genast fortsätta fientligheterna. MEXIKO. Ännu d. 8 Sept. befann sig Santa Anna på sin landtgård, och troddes ämna att stanna qvar der, till dess kongressen församlat sig i hufvudstaden. Styrelsen fördes imedliertid af general Salas, som utfärdat flere dekret i afseende på krigsrustningarne. Genom ett förpligtades alla mexikaner ifrån 48 till 50 år till krigstjenst; ett annat anbefallde en rekrytering af 30,000 man, och ett tredje förklarade alla civila och militära embetsmän, som vägrade lyda regeringens befallningar, förlustige sina tjenster och ur stånd att vidare kunna anställas i statens tjenrst. Om hvad sålunda blifvit anbefaldt kan utföras, eller stannar ensamt på papperet, får man se. PLATASTATERNA. Man läser nu i engelska blad de punkter, öfver hvilka Rosas och Oribe öfverenskommit s:som grundval för fredsslutet emellan Buenos Ayres och Montevideo. Under afvaktande af leras antagande af England och Frankrike fortfor likväl belägringen af Montevideo. mm 6 re mm mu ä