Aftonbladet – 9 november 1846, sida 2

manders lysande improvisation vid konferensen på riddarhuset år 1841 för klassvalen, och hans, om icke lika talengfulla, åtminstone af Aftonbladet mer prisade, anförande vid riksdagen trenne år derefter för den samfälda valprincipen, så fingo vi vissa underliga tankar. Af denna anledning var det fördenskull som vi vågade yttra, att hr prof. Knös vil kunde vara lika så god som någon annan prest då han, oss vetterligen, förut icke framstått såsom kämpe för någondera meningen. än mindre för begge meningarn; erkännande likväl villigt, att Atonbladet deruti har rätt, att det visserligen icke var pnödvändigt, att i kommitta insätta någon prest efter doktor Svedelius, utan att detsannolikt varit både för regeringen och saken nyttigsre om. med bibehållande af den en gång antagna ståndprincipen. någon till ledamot af presteständet valbar akademisk lärare inom de verldsliga fakulteterna eller kongl. vetenskapsakademien blifvit i kommittn inkallad. Hvad Aftonbladet i öfrigt anför, för att på bästa möjliga sätt bemantla sin vanställda uppgift. att D. Allehanda adopterat och approberat det om:vistade landsortsbrefvet (emot hvars enda hufvudsakliga omständighet vi tvertom reserverat oss) och den lika vänskapliga som träffanda jemförelsen emellen Degl. Allehanda och Sv. Biet samt dess kamrat Poattidningen, torde tiläfventyrs föranieda ett särskildt svar å Dogl. Aleh:s sida, derest omständigheterna skulle sådant påkalla. I förbigående vilja vi nu endast till Aftombl. ställa en enkel fråga. Dagl!. Alleh:s reservation uti ingressen tili det ifrågavsrande brefvet innafattar bokstafligen, att hvad brefvet innehåller om den långsamhet i reformer, som föranledes genom förbindelse att jakttaga konstitutionella former, väl vore sannt, men all någon ursäkt för dröjsmålet ingalunda finnes i konsideration med eller räddhäga för korporations-interessena, emedan deras knot tystnar i somma slund Regeringea antager en fast och bestämd karaktern. — Nu hemstälileg, om icke en dylik förklaring innebär den mest bestämda protest emot hvarje ursäkt för Regeringens ångsarobet att taga sitt parti i de frågor, hvari adden kan handla och på köpet har majoriteten för sig. Men då brefskrifvaren uttryckligen inskränkte sig till parlamenitsreformen — något som Aftonbladet noga aktat sig för att låta sing läsare veta. — så Kunde vi icke rimligen bestrida, att han deruti hade rätt och att Aftonbladets jemförelser i öfrigt emellan förhållandena i Sverige na och för 300:år sedan, eller med Frankrike efter revolutionen, eller rättare sagdt besvärjelsen af den enväldigo konungen Gustaf Wasar och kejsar Nspoleons skuggor, icke egde hvarken tillämplighet på våra nuverande förhållanden, ej eliter något ändamål, så vida meningen varit, att dessa stora, ärorika namn skulle mer än parodera såsom ett slags oratoriska prydnader i Aftonbladets landsortsbref. Slutligen få vi erinra, att Dagligt Allehanda. fnllt ut lika mycket som Aftonbladet, yrkat och yrkar på ;nödvändigheten af ett klart och bestämdt samt kraftfullt genomfördt liberalt system hos Styrelsen ; äfvensom ett Regeringen måtte sbandla i enlighet med majoritetens och allmänna tänkesättets fordringar; ehuru vi möjligen tänka något olika med Aftonbladet, ej mindre i afseende på den verkliga beskaffenheten af den upplysta majoritetens och det allmänna tänkesättets fordringar ti vissa delar. än ock troligen i väsendtligare mån i afseende på den metod: eller den politik, den liberala pressen, under nuvarande omständigbeter, bör iskttaga, för att i sin mån fortskynda reformerna samt bidraga till stadgande afettsannt liberalt och kraftfullt genomfördt styrelsesystemy. Bland de politiska medel, som för detta ända.mål böra begagnas, räkna vi nemligen till en början, fcke åen inkorseqvensen att, i rak motsats till den politik, som den liberala pressen i två ochett ba!ft är följt, nu förneka förtjensten och den pobtiskt liberala karakteren af ganska många under den nya regimen vidtagna åtgärder, dem man förul sjelf på det högsta lofordat, än mindre att på det sätt som skett, upptaga de mnedriga kalomnier som den gemla sibyllan Minerva och hennes redlige hvalfisk) utsprida till och med om H. M. Ko: nungens personliga politik. Då ofvanstående förklaring blifvit införd ir extenso, hoppas vi attide påminnelser, som derI vid äro att anföra, denna gången ieke kunn: Irubriceras såsom härledda från oriktiga citationer Dernäst bör måhända ett skäl nämnas, hvarlföre vi ännu en gång återkomme till frågar lom det nyss skedda återbesättandet af den 1ediga platsen irepresentationskommitteen, fastär det blir nödigt att dervid upprepa ett och an nat, som redan i förbigående varit vidrördt Man ansåg nemligen ifrån början en representaItionskommittes tillsättning komma att lemn: Idet vigtigaste kriterium på den ställning rege Iringen ämnade intaga till de hvarannan mot Isatta politiska meningsfraktionerna vid de båd: jsednast förflutna riksdagarna. Att denna tank: delades lika af Allehanda och Aftonbladet syr tes på sin tid, före kommittens tillsättning, a flere varmt och väl skrifna artiklar i först nämnda blad. Nu inträffade doktor Svedeli frånfälle. Om det redan förut var ovisst, hvil Ikendera tendensen, reformvännernas, hvarmed v I förstå de allmänna valens princip och ett när si mande till den Norska representationen, elle tiden konservativa, uttryckt genom en kompro bom Fl