Aftonbladet – 4 november 1846, sida 2

Men vi kunne å 2ndra sidan icke gerna tro, att Regeringen i en sak, som ligger så evkel för hvar och en, skall af någon soris rädsla eller öfverdrifven försigtigbet böja sig för ett sådant inflytande, helst då erfarenheten visar, att nästan alla andra länder föregått med exempel på reformer härutinnan, och denna såiedes, med jen redan stadgad erfarenhet som talar till dess förmån, ingalunda kan anses brådstörtad samt allmänna tänkesättet i denna fråga ej heller är tvetydigt. Den lättaste och enklaste utviger, i afseende på formen för beslutets fattande bos Regzgeringen, vore i enlighet härmed, eter hvad oss synes, att frågan om sockenstämmnouföriatiningen afgjordes för sig genom ecklesiastikde, artementet, och dervid i en klausul stadgades, att öfver behandlingen af frågor, som röra he!a hufvudstaden gemensamt såsom kommun, serskild författning kommer ait utfärdas, bvareiter det sednare ärendet för sig borde behand as genom civildepartementet. Då komme alltsam:nsns i sim rätta ordning, och man hade, med a!svende på det kyrkliga och verldsliga gebietets inbördes förhållande, så att säga, gifvt keisarsn hvad kejsaren tillhörer, och Gudi det Gud: tillhörer. i — Hufvudstaden bar nyligen fått hesök af en br Gulomy, en af den musksaslska verldens eelebriteter, som lärer ämna gi!va konsert här städes. Hr Guomy lirer, att döma al utländska tidningsartiklar, vara en artist a ta rangen. Bland annat ha vi sett eu recension i The Times, hvars referent säger sig aldrig hatva hört en så ljuf ton på violinen, som hr Gulomys stråke frambringar; hvilket på ett sådant ställe som i Loadon är ganska mycket. KAN oo I Gefleborgs Läns Tidwing) läses fs jande beskrifaing på Varmapparaten i nya fängelsebyggnaden derstädes: Den består af en cistern, belägen i källaren, hvarifrån vattnet med mycken lätthet upumpas till i tredje våningen upasatta tvenne små reseryoirer; dessa äro genom så kallade matare-rör satta i kommunikation med i källaren inmurade tvenne panoor, i cylinderform, hvarifrån äro unde golf leiningsrör lagda, som fylls med nom det tryck, vattnet i matare rören il i kittlarne; från hvarsje afdelnings värmerör äro till kittlarnes botien återledniogsrör anbragto. När sålunda kittlar och rör blifvit fyllde med vatten, sker eldning uti de. under kittlarne upprörda ugnarne, då, i den mån vattnet blir upphettad till följe deraf lättare, det upplyftes kallare, hvarigenow uppkommer en stä lation i rören. Det varma vattnet upphe tar vär merören, omkring hvilka så kallade varmiultskammare äro murade, hvari drag är så tilslälst, att det uppdrifver den varma luften i cellerna genom en öppning vid trägolfvet, och birigenom erhålla cellerna tillräcklig värma, fri från allt os och fuktiga ångor. — Öfversta våningen blir naturligtvis först uppvärmd och derefter de undre i mån af det längre afståndet från kittlurne. Eldningen behöfver och får aldrig vara så siaru, att vattnet kommer i kokning. Genom anvbragta ventiler, kan större eller mindre del af byggnacen uppvärmas, allt som det af behofvet påkallas. På uppfordringsrören äro i hvarje väning krepar, så att friskt, kallt och drickbart vatten kan erhållas. Uppfordringsoch matare-rören af 4!, tums dismeter äro af koppar, värmeoch återledningsrören af tums diameter af gjutet jern samt kittlarne af valsad jernplåt. (Precist lika med Stockholms cellfängelse.)