Aftonbladet – 4 november 1846, sida 1

H. En ung men spatserade vid samma tid på Seinestranden med bänderna på ryggen och hufvudet något redutsdt mot bröstet. Han bade ett blekt ansigte, stora, svarta ögon, långt bår och präktiga mustacher. Då och då upplyfte ban bufvudet och håns blickar sväfvade ömsom på belmen Segnin och på de vackra villorna, som på båda eidor omgifva flsden mellan Neuilly och Puteaux. Derefter tycktes han försjunka i en djup tankfullbet. 53 hör hvad han side till sig siel: — Att på fem degar förlora tusen francs på la Bouwillotte) när man för med sig till Paris tolf hundra frares, som skulle räcka hela året, och när man ej tillbringat mer än ea rvånad i denna uppslukande buvudstad; det är grymt! För att kunna komplettera denna summa af tolfhundra francs, har min stackars gamla mor nödgats på allt sätt inskränka sin busbållning, Ått nu vädja till modersbjertat, vore en orimiigbet. Hör stir jag nu med perspektivet af elfca måneder, på hvilka jag nödgas fördela den ua summan af etthundra frare:; hvarigenom jag sättes i siånd att hvarje minad depensera ungolär vio francs och tio cCentimer, eller tretfio eentimer om dagep. — Spektskeil... Jag hade väl lust att använda miaa åerståexde hundra franes till au köpa en biliett på diligensen Laffite et Caillard. Jag stall återsända till min mor, tom ör är ond på mig snira dagen pr g ceh tredje dagen omfamnsr mig Och nista år återvänder jag, för att änyva inskrivas i lagfarenbetsskolan (V Ecole de droin, Ja, men detta blir eilva månader, under hvilka jag kommer an led: alldeles förtviftidt ——— — ter is letase enall