Aftonbladet – 4 november 1846, sida 1

medger jag; men dess öfversättning är rikedom; och nör man eger utgdom och belsa, när bjertats bekymmer ej komma och kasta sig öfver bela vår varelse och tära den i förtid, är ju rikedomen synonym med söllreten. — Du har rätt; jag talade obetänksamt. — Nå väl, Cesarine; Om vir lycka beror al mitt yrkes framgång, så beror deremot denna framgång af milt arbete och min idoghet. Det är tid, som du ser, att jag låter hvilan vika för verksamheten och att jag egvar trägna och allvarliga omsorger åt det, sor utgör min födkrok, för hvilkea du sjelf icke lär bli alldeles fremmande. — Jag? — Visserligen. Vill du att vi pu skola öfverenskomma om indelningen af vår tid? oo— Det är jag med om; mena laga bara ätt det ej blir fom i pensionerna: fyra tmmars arbeta och en timmas lo. Jag söger dig på förband att jag alltid finn loitimraan alldeles för kort. — Mitt söta barn, vi ha ju alla våra aftnar. — Som vi skola fördrifva med baler, spektakier och koncerter. — Det går jag ia på. Jar skall der ba det nöjet alt göra minga afundsjuka, att rjuta al dina triumfer. Detta skal på eu babsgligt sktt förströ mig efter dagen: mäödor, — Tinker du tlibricg dagarna i verket? — Lugra dig; vi I i öre leiva åtskiljdo. Du följer med vg. ooo Hvad tänker du oo Jag vil att dig, älska och mig, och ännu mera; ty c len drotterg... on mor lo Mn vän, om då la i klarar jag dem genast för out!örbar, — Hvarföre et? Men så tink dåltet på sakon: Jeg skule