Aftonbladet – 31 oktober 1846, sida 2

Article Image
densartiklarna blitvit diskuteraden. —— time — På Kong!. tbeatern gafs i går afton för första gången den länge utlofvade operetten ,Sirenen. Redan de första tonerna i ouverturen tillkännagåfvo den lefnadsglade, lättsinnige onsättaren — Aubter — hvars melodier beredt len europeiska allmänheten så mången angenäm artonförströelse. Detta mål är visserligen 2; serdeles högt, också har ban stundom stallt sig ett högre — men hvilka hans intentioner in varit, sällan bar ban förfelat dem, cch även sådant fall bar han aldrig underlåtit att gifva skuggsidan någon belysning från annat båll. Hvilken plats nu Sirenen bör intaga bland den ånga raden af Auberska tonbilder, skola vi söka utforska efter att ännu en gång hafva tait den i skärskådande, och inskränka oss för närvarande till att nämna, det musiken vann batydbgt genom Seribes såsom vanligt underhållande och på vwätberäknade theatereffekter rika librett, och att det hela tycktes göra rätt god lycka hos den talrikt församlade pubiiken. Band de bäst lyckade partierna må nämnas mansqvartetten i 4:sta aktens final, första duetten i 2:dra akten, Ssopettos (br Strandberg) visa och Zerlinas (fru G-lhaar) cavatina i samma akt m. m. Ea ganska vacker dekoration i 2:dra akten, föreställande en vild skogs:rakt i Abruzz2n2, med smyghandlarnes boning i förgrunden, bidrog äfven till att underhålla åskådarnes goda lynne. Hvad framställningen i öfrigt vidkommer, så bör man råttvisligen erkänna sångpersonalens omsorgsulla nit att hvar på sin piats söka bidrsga så mycket som möjligt till en fördelaktig verkan af det hela; att för öfrig: ett ceh annat misstsg kom att begås, är en omstånd ghet, som svårligen lärer lata afvisa sg från eu första representation. — Efter pjesen: slut framropades hr Stra-dberg, som också infana sig, hållande fra Gelbaar vid handen, och båda artisterna mottogos med förtjenta bifallsyttringar. — I förgår hade man på Kongl. teatern tillfä!le att höra en nyligen hit anländ violinvirtuos. hr Kiesewetier från Hanpover, som denna aftor lät höra sig i 2:ne serskilda nummer. Namne Kiesewetter har genom fadren till ifrågavarande artist vunnit en stor betydelse i den musikalisk: verlden och serskildt för violmspelets vänner man ansåg det äfven hos denne unge konstnä böra vara en borgen för en utmärkt artistisk kallelse, och fann äfven skäl till belåtenhe såväl med den bildningsgrad hvarpå ban redar befinner sig, som förnämbgast i afseende på d förrhoppn ngar för framtidon, hvartill hansspe synes berättiga, och som utan tvifvelskola för verkligas, sedan hbans förmåga vunnit mer: mognad och stadga. Till en närmare karak teristik af br K:s talang återkomma vi fram deles sedan han gifvit sin konsert, hvilken snar lärer vara att förvänta. j

31 oktober 1846, sida 2

Thumbnail