Aftonbladet – 29 oktober 1846, sida 3

rernas instrutxtion till efterrättelse. ARDADE ÄMNEN — TILLSTÅNDET I IRLAND. Enligt en uaderrättelse i Cork Examiner, bar polisen i Irland erhållit förständigande att bringa alla af privatpersoner i dess vård öfverlemnads vapen i säkerhet uti vependepoter, Man fruktar nemligen, att personer, som bo spridda på landtbygden och ega vapen, af kringstrykande band kunna beröfvas dessa, hvarigenom da hungrande kunna blifva farliga motståndare. Afven silfverpjeser insändas från landet till städerna för att der förvstas. .— EN FÖRMODAD VINTERTRÄDGÅRD I BERLIN. Engelska tidningen The Times, innebåller, att H. M. Konungen ef Preussen skall vara betänkt på en storartad, verkligen kunglig promenadplats för sin bhufvudstsds innevånare och att H. M. dortill bestämt 120.000 St. ur sin egen handksssa. Meningen är nemligen, att i midten af Berlin andägga en stor betäckt vinterträdgård, sor skulle komma att prydas med tropiska vexfer och uppvärmss md eldningsspparater, som begagnas för drifbus. De utmärktaste botsnister och byggmästare skola hafva fått i uppdrag ett uppgörs planen härtill och hafva uppseende öfver dess u förande, Då ingenting härom förut omnämnts i de tyska tidningarne, torde likväl saken fordra närmare bekräftelse. — VULKAN I Röpa Harvet. Uti Röda Hafvet, mellan 45:de och 46:d0 graden nordlig bredd, just der fartygen vanligen gå frem, ligga de 8. k. Sebayer-öarne; hvilka samtliga äro af vulkaniskt ursprung: Innevånarne berätta, att för femtie år sedan en af desamma gifvit rök ifrån sig, hvarför den kallades Dechebel-Duchan eller pRökbergety. På ångfartyget Victoria bemärkte man vid dess sista resa. den 14 Augusti att rök uppsteg från spetsen af den s. k. Sadelön (under 45? 7 N. B. och 42? 49 O. L. från Greenwich). — ÅUSTRALIENS MINERALRIKEDOM. Enligt de sednaste underrättelserna från södra Australien, visa sig utsigterna, att erhålla guld i minorna, serdeles gynnsamma, och den terräng, hvarest dessa iofvande malmstreck är oupptäckta, har stigit från 2 till 400 sterling per acre. Koppar, bly och jern finnas i sådan rikedom och maimerna ligga så i dagern och äro så lätt åtkomliga, att det nästan ser ut som denna koloni skulle blifva den vigtigaste för England. Hittills har redan ett distriskt af 30 tyska mil i längd och 6 mil i bredd eller omkring 480 qvadratmil blifvit undersökt, der koppar, bly och jen ligga klart i dagern, utan att några svårigheter möta i terrängen att få det till kusten, dit landet sänker sig med en sakta sluttning. Foder till lastdjur samt lefnadsmedel finnas i öfverflöd; kort segdt, man har de mest lyssnåe förhoppningar, helst England ken understödja med. kspitaler kraftigare än något annat land. Förut har man fått ull från denna koloni, nu får man hemta bly, jern, koppar och säkert äfven guld. För att kunna bedöma värdet af kopparrikedomen, kan man endast behöfva jemföra medelpriserna på malmen från denna koloni med med den från andra trakter. Kopparmalmen från Kapunda-grufvorna betalas i London med 24—985 st. per ton, då den inländska från Cornwallig endast kostar 5—6 . Malm från Montacute-grufvorna stod till 43—44 och den från Cuba till högst 44. Koppern från Chili stod högst och betalades med 29—530 st., emedan den frambringas mest gedigen. Kapunda-grufvorna äro dock de rikhalligaste. — PARADISFOGELN. Den mest gyssamma tid på dagen för att betrakta denna utmärkt sköna fogel, för att lära känna hans fjädrars dolda färgprakt och behsget i alla hans rörelser, är om morgonen, då han så till sägandes gör sin toilett. Fogeln reder då de ytterst sköra undorfjädrarne, skiljer dem från hvarandra; drager och jemnar dem tätt och ofta med näbben; de korta, brunröda vingarna utspänner han så mycket möjligt, och flaxar med dem otöpphörligt, liksom han ville probera deras flygkraft, för att icke förlora den genom den ständiga fångenskapen. Under denna täcka öfning reser han å ända de veckra ryggfjädrarne, och sprider dem åtskiljs. Sedan han öfvat och försökt vingarna, slår han ut dem på ett sätt, så att de omgifva hufvudet; derefter böjer han kroppen för stt äfven betrakta sig under ifrån. Denna rörelse förnyar han tätt och ofta, dervid han låter höra besynnerliga toner, sedan putsar han de sköna fjäderbuskarna vid sidorna, reser upp dem så att de bilda en stor bukett, och sedan han så friserat sig, blickar han omkring sig med ett sjelfbehag, icke olikt en ung flickas, kastar hufvudet åt alla sidor och liksom uppmanar alla närvarande att beundra hang skönhet.