et biidare. IL. Vi bafve hört en och annan anmärka vi våra föregående bref, att de egentligen ick innehålla någonting nytt, utan snarare endas utgöra ett upprepande af hvad hela verlde sedan någon tid förut säger. Denna anmärk ning kan visserligen vara grundad, men upp riktigt sagdt, finne vi deri icke något ondt En tidnings natur och bestämmelse kan ick egentligen besiå uti att göra nya uppfinninga vare sig j vetenskaperna. eller statslären; de är hufvudsakligen att uppsamla och lemna ut tryck åt de ideer, som redan lefva hos et större eller mindre antal inom nationen; at uppsöka det som utgör det sanna i dessa idee och gifva dem en följdriktig utveckling me tillämpning på praktiska förhållanden. Om v derföre uti den utgångspunkt, som: blivit an tydd genom de båda föregående brefven, lyc kas träffa och anslå just den sträng, som fin ner mesta gensvar hos majoriteten af tänkande läsare, så anse vi oss dermed hafva uppnått et af våra förnämsta syftemål. Men dessutom synes den närvarande tids perioden med skäl påkalla en sådan undersökning, som den vi här önskat företaga. En sto! del af våra -sambhällsinrättningar och vår lag stiftning befinner sig ännu i det skick, söm om en dvala bade hvilat öfver alltsammans se dan Gust:f Wasas eller åtminstone sedan Carl XI:s regeringstid, ehuru generationerne sedar dess undergått många omsättningar samt ny: behof och fordringar på andra rättsiörhåjlander uppstått gerom den framskridande kulturen: inflytelser. Det finnes ivtet parti, ingen nyan: af opin:orer, som icke insett och erkänt at genomgripande reformer behöfvas i alla rikt ningar. Bevisen på dessa erkännanden äro ota liga, fastän tankarne om graderna och medle kunna vsra olika. — Vi hafva också redan : det föregående antydt vår öfvertygelse, att Ko nung Oscar synes genom sin serskilda ställning kallad, att i afseende på de inre reormern för sin tid utföra samma ärofulla värf, son gjort Gustaf Wasas namn så kärt i bistorien och derigenom såsom en den nya tidens mar intaga ett stort och utmärkt rum bland Euro pas furstar. Men det har tillika förekommi ess, som stode bär den farsan för dörren, at en regent, försedd med de förträffligaste egen skaper för att kunna företaga ett sådant arbete med ovanliga studier och kuvskaper; med et lugnt och säkert omdöme samt ett ädelt och menniskoälskande sinnelsg, likväl kunde komm: att stanna långt ifrån målet blo:ti följd af bri stande beslutsamhet att undanrödja vissa i sit sjelfva ingalunda serdeles . betydande hinder Pligten emot fåderneslandet och önskningarne för konusgens ära bjuda oss derföre att uttal: hvad vi anse och tro folket i almänhet tänks om beskaffenheten af dessa hinder i närvarande stund, så väl som om medlen att undanrödje dem. Det nyss anförda exemplet af Gusta Wesas regering visar, att denne konung vic protestantismens införande i Sverige hadelång värre svårigheter att bekämpa, än de som : vår tid kunna möta för bortrensandet af de undantagsoch privilegii-system, som förlamar så mycket af vårt lands krafter och nationen: karskter. Guståf Wasa hade inga opinions yttringar af den talrikaste delen bland föregående Stinder att stödja sig på, men han kestade sig i folkets armar och besegrade deri genom motståndet af en andlig och verldslig aristokra!:, som. då var långt mäktigare än nu Elt annat exempel af samma art, från vår eger tid, och som mean just nu har för ögozen, lemnar påfven Pius IX, som till så många vanliga furstars bäpnad, men till folkens beundran beträdt reformernas bana. Hvad slags jemförelsc finnes väl mellan det obetydliga sorl, som några riddarhusmatadorer och biskopar här kunne uppställa emot en reproesentationsreform, hvarigenom de båda brödrafolken skulle mera närma sig till hvarandra — ett so:J, som dessutom till största delen skall tystna, så snart de icke längre tro sig i hemlighet hafva regeringens medhåll, och raseriet hos ett katolsk! presterskap, som emot den andlige fursten upp: bjuder alla den Italienska fanatismens och bigotteriets furier och derisannolikt understödjes af den despotiska politiken hos tvenne så mäktiga och frukt:nsvärda bundsförvandter, som Osterrike och Neapel? Likväl har den kraftfulle ;Fadren icke skyggat tillbaka för desss ) De båda föregående brefven, se MM 245 ch JA för ofatl äh NA AR RR