poleon, lärer vara oriktig; hafve vi ansett os böra utur Posttidningen reproducera densamma. Den är af följande lydelse: Efter ett adertonårigt vistande såsom H. M. Konungens af Sverige representant vid detta hof,lemnade denne utmärkte diplomat England nyss, sedan han tagit afsked af Hennes Maj:t. Denne förträfflige mans höga och ärbara karakter, den ,vigtiga roll han utfört i sitt fäderneslands angelägenheter och hans popularitet i Englands sällstapskretsar skola utan tvifvel göra hans reträtt till ett öremål för allmän saknad, i synnerbet vid cn tidpunkt, då diplomatien vid detta hof är beröfvad så mycket af den glans, den förr ezde genom dess :ediemraars personliga karakter och anseende, så äl som genom derag rang — anspråk på vördnad, hvilka ingen diglometisk befattning, den må vera än så upphöjd, kan ensam förläna. Uti recensioven öfver ett bland Hens Excellences litterära arbeten finsa vi följsude uppgiit på hans vigtige tjenster: År 4809 blef general Björnstjerna skickad, i ett kritiskt ögonblick, såsom svenskt sändebud, till Kejsar Napoleon. Ar 4812 sändes han likaledes at sin Regering till lingland, för att utverka dess bifall till-Norges förening med Konungariket Sverge. Under fålitågen 4813 och 4814 eltog hen i slagen vid Dennevitz och Leipzig, då il. Exc. ver chef för svenska armens generalstab. År 1820 återkom han till England, skickad af Konungen i Sverge, att lyckönska Konung Georg IV vid dess uppstigande på thronen. Han var under tretton års tid krigsminister i Sverge, och är 1898 anlände han sisom minister till detta hof. Han åvföljdes hit af grefvinnan Björnstjerna, den älskvärda och i allt värdiga dottern af fältmarskalken Stedingk, en ödling lika utmärkt som fältherre och diplomat, hvilken såsom sällskapsman var en af de mest firade kavaljerer vid Drottning Marie Antoineties och Kejsarinnan Cstharinas hof. Under hens aderionäriga vistande i detta land och under fredligare dagar än hans tidigare bana erbjudit, egnade H. Exc. sina lediga stunder ät utgifvandet ar eu arbete öfver Brittiska riket i Ostindien. Deita verk är iullt af forskningar och sunda betraktelser, ett nönster af klarhet och sammanhållning samt i den ormw, som Vetenskapliga verk borde erbålla på en id då gränsorna för allmän bildning blifvit så utsträckta, att tid fattas äfven för inhemtandet af den mest oumbärliga kunskap. Detta verk har blifvit öfversatt ifrån Engelskan på Franska, Svenska och Tyska språken. Andra arbeten af H. Exc. halva sedan dess utkommit, hvaraf det sista är iällnarskslken Stedingks bref och memoirer, hvaruti vi ficna den mest bfliga beskrifning, sf ett özonviutne, öfver nägra af de vigtigaste och hemliga tilldragelser under förra årbundradet Afhvad vi ofvan enfört, kunna våra läsare döma, att vi haft goda skäl uttrycka för H. Exc., generalen grefve Björnstierna, vid dess afgång, den aktnings (ulla afskedshelsning vi tid efter annan egnat ät slia diplomater, hvilka förvärfvat sig engelska samhällets högoktning under deras vistelse vid detta HO.