H:indelserna i Geneve ha föranledt försigtighessteg i de till katolska separatförbundet hörande kantonerna Wallis och Freiburg. I Wallis är landtvärnet anbefaldt att hålla sig rustadt; i Freiburg hafva tre kompanier infanteri och ett kompani artilleri blifvit uppbådade, hvarjemte nya landtvärnsoch landtstormsbataljoner skola bildas derstädes. T:dningarne i det öfriga Schweiz yttra sig n:torlistvis högst olika öfver utgången på Geneverstriden, allt efter de olika partier, hvars talan de föra. Triumf! Fullständig seger har polkfribeten vunnitl, — heter det i ett af dessa blad — bruten är mörkrets afgrundsmakt; krossadt är det vanärande ok, som de reaktionära och penningearistokratien ville pålägga; klart strålande är den förut så hemska framtid, som jesuiterna beredde åt Geneves folk och phela det schweiziska fäderneslandet. Svingom ,bögt edsfö bundets fana, krönt med segrens sinnebilder, smyckad med den gyllne inskriften: Fritt är Geneves folk, — Detto — heter det i en annan tidning — ir päbelns seger öfver en kraftfull styrelse; uppviglingens 9ch myteriets triumf öfver lagens, ordningen: och den lugna utvecklingens välde. Nu gäl!er det att kämpa och värna hvad som ännu är qvar af det räittsenligt be tående; nu begynner borgarekriget — ja, religion kriget — ait rasa genom alla nejder af vårt förut så 1; czliga fådernesland.n TYSKLAND. I Kasselska ständerförsamlinzen hafva af tvenne ledamöter motioner blifvit väckta om återställandet af rättstillståndet sådant grundlagen garanterar det, om censurens upphäfvande och införandet af tryckfrihet, sådan den stadgas i 37 af grundlagen. Det preussiska officiella bladet förklarar ryktet om prins Waldemars tillämnade morganatiska äktenskap för helt och båliet ogrundadt. Gastaf Adolfs-föreninsen i Hamburg har äfven förklarat sitt ozillande af d:r Rupps uivo terand2 i Berlin. Nio af professorerna i Kiel hafva nyss utgifvit en skrift, som handlar om hertigdömet Slesvigs statsrält och arsrät. Man tror att några af dessa professorer blifva afsatta för besväret. Fråa Main skrifves, att de stora nordiska makterna ämna till fransyska kabinettet aflåta noter, hvari förklaras, att hertigens af Montpensier förmälning med spanska infantinnan hvsrken direkt eler indirekt får göra någon förändring i de förbindelser, Frankrike genom fredea i Utrecht itagit sig, nemligen att fransyska och spanska kro; orna aldrig skola förenas: på ett hufvud. NEDERLAND. Den 49 dennes skulle konungen i egen persoa öppna generalstaternas ordinarie sammankomst. FÖRENTA STATERNA. Underrättelserna härifrån gå till den 4 denres. Pre:ident-n Polks gjorda fredsanbued till mexikanska regeringen hade icke för närvarande ledt till något resultat. General Salas, som efter Paredes arresterande och till dess Santa Avns inträffade i hufvadstaden förde styrelsen, hide på fredspropositionerna låtit svara, att regeringen dervid ej kuzde göra annat, än underställa dem kongressen, som skulle sammanträda den 4 December. Om någon förändring i detta beslut sker, sedan Santa Anna sjelf fattat regeringstyglarna, återstår att se. Det föcefaller dock ej otrolizt, alt general Salas handlat i enlighet med hans åsigt, och att den gamle öfvade ränksmidsaren blott förespeglat regeringen i Washingtona sin benägenhet för fred, för att kunna omolesterad passera nordamerikanska blockadeskadern. I sjelfva verket ligger Sinta Annas egentliga styrka i kriget: han är bärförare, men icke statsman; och att han låter Noi:dameriksnarne taga Californien och hvad annat dem lyster, utan att emot dem draga svärdet, förefaller föga troligt. Man lärer nog få böra att ban inpudrat Polk, liksom han förut gjort med så många andra. Etter detta undvikande svar af mexikanska regerigen, bade general Taylor sat sig i marche emot Monterey, och i Seralvo, hbalfvägs emellan Camargo och Monterey, den 13 Sept. förenat sig med general Worth. I Monterey stod mexitanske generalen Ampudia med ö å 6000 man; men hans fö svarsmedel ansågos icke förslå emot de 40 å 42.0C0 man, som marcherade för att acfal!a bans position. Ett rykte gick, att general Kearney, utar svärdslag, ben äktigat sig Siwnta Få, Om underrättelsen ännu ej skulle vara öfverensslämmande med ve:kligheten, så tviflade dock ingen på, att ju saken skulle slutas si, ati San:: Få föll i hans händer.