Aftonbladet – 26 oktober 1846, sida 2

———— AL — litet misslynt öfver den beqväma ircrättningen, och hans hushållerska får höra flera litbanior öfver hans missöden. Saken var att notarien en vacker dag i förra veckan blef bjuden till ena af sina f. d. förmän, ty han är ej i tjenst ou för tiden; ban skulle till Kungsbackena och steg efter gammal vana i omnibusen, när den! passerade hans hemvist. Der satt ban ru pt; de elastiska dynorna och åkte och åkte iastängd inom lärftsburen och tänkte: pjag behöfver ej stiga af förr än han stadnar,; ändtligen stadnar vagnen och gubben träder ur och be sfionsr sig — på Ladugårdslands torg. Klockan var redan tre; Om han ansträngde sina krafter aldrig så mycket, kunde han ej hinna till Kungsbacken förr än man satt sig till bords — det var ej så underligt om han blef förargad. Hva-hvad är detta för en oranibus? hvarföre or m af hit, om jag får lof att fråga? I I IK Kusken eller, som han väl bör kallas, kon I duktören, småskrattade. j Vagnen går mellan Jerntorget och Lidui gårdslandet, blef svaret. Jaså, bu? f-n kan ni tro att folk kan se på vagnen då han passerar, om han kommer ifrån Jerntor get eller Kornhamnstorge: ?, Man kan fråga efter. Jaså, man skall sprioga bredvid vagnen och parlera, or gubben u, när det kunde vara I hbjelpt dermed, att ni hade en lapp der hela uni derrättelsen stod. Det är omöjligt, ty vagnarne byta om tur. nJaså, man kan ej ha en lös bleckplåt at: skrufva på hvilken vagn som heist) sade gub.