Article Image
värdas, utan genast skulle sällas på artificiel näring i elt serskildt s. k. Veneriskl rum och der snart gingo döden i möte — men deremot under den sednare perioden alla späda barn på ammsalarna qvarstadnat och af emmor vårdats, dock på arlificiel näring, så snart fara för smitta kunnat förmodas. Sedan jag derpå ur egen och andras erfarenhet haft äran för direktionen frsmställa alla de svårigheter i både vetenskapligt och ekonomiskt administrativt hänseende, som på ett Barnhus vållas af Syphlis och fruktan för Syphilis, samt uppkasta de frågor, som i detta bänseende måste öfvervägas och besvaras, fästade jag direktionens uppmärksamhet på det trängande behofvet att leda detta vigtiga ämne till ett slut. S. d. föredrogs ock en skrifvelse från kurhusdirektionen i Upsala län, med begäran att direktionen öfver barnhuset mätte tillse, att bland de utlemnade barnen intet sådant måtte få förekomma, hvilket är behäftadt med venerisk smitta, eller befaras kunra hysa dolda ämnen till denna sjukdom — hverjemte jag hade äran meddela direktionen, att under loppet af hela året 12845, enligt af mig begärda officiella underrättelser från Stockholms läns kurhus, 3 utlemnade barn, som inom barnhuset tillbragt 4, 7, 40 veckor utan spår af misstänkbar sjukdom, beskyllats hafva smittat foster-! föräldrar. Lägges nu till förr uppgifne smittningsfall en: till direktionen d..20 J.n. 21846 inkommen enmälan om ett 4845 utlemnadt barn, som skulle smit-; tat sina fosterföräldrar, så utgör sntslet af till direktionens och min kunskap kompe uppgifter om j antalet af de barn, som utskrifne under åren 1842 —1843 skulla hafva smittat fosterföräldrar, östycken, hvsrtill bör läggas det okända antal, som kan hafva föranledt ofvannämnde Upsala kurhus-direktions skrifvelso. De åtgärder mot Venerisk smittas spridning, som 4 jag haft äran tilletyrka, skulle blifva för vidlyftiga att här nu uppräkne. Fastställandet af en viss. allmän observationstid inom Barnhuset för hvarje barn är en bland de åtgärder, som för läkaren, när han vill se blott på sin egen fördel, på sitt betryggande för de mest sårande beskyllningar, måste vara högst välkommen. Den är ock i administrativt hänseende ändamålsen!:g, när den blott är , möjlig. Jag har baft äran till Qiroktionens protokoll d.. 21 Febr. 4848, S 9, afgifva mitt yttrande i detta hänseende, så I dande: I afseende på frågan om direktionen borde upphäfva sitt förr fattade be3 nn On späda barnens möjligast skyndsamma Ulemrande, och för dem, ehuru ej med synbar Misstänkt sjukdom behäftade, fastställa en viss längre observationstid inom Barnhusct, får jag äran upplysa, att vetenskap och erfarenhet lära, det Venerisk smitta kan utan ringaste yttre tecken ligga inom kroppen dold ej blott månader utan år, att observationstiden sålunda kan någon gång behöfv2 uteträckas öfver en stor del af lifstiden, att dess bestämmande inom de gränsor, som på ett hiltekarnshus kunna ifrågakomma, aldrig kan gifva; absolut visshet, och alltid blir godtycklig. Då det. likväl är gifvet, att ju längre abservationstiden, desto större samnolikhet för smittans utbrott inom Barnhuset, så kan festställandet af en viss observationstid visserligen komma att medföra den för-. del att hos många barn den af föräldrarna ärfda : Veneriska smittan framträder innan barnet hunnit ! utlemnas till fosterföräldrar. Men å andra sidan. maåför en observationstid, om den fixeras nog lång, för stt kunna bereda någon nylla, äfven stora; olägenheter. Barnet blottställes nemligen för Ve-j nerisk smitta inom Barnhuset, så länge det ej en-, samt disponerar en frisk amma, barnet blottställes för alla kaserneringens menliga inflytelser på dess: hälsg, för risken af fälla ombyten af amma, och I detta allt desto mera, ju mera lokalen måste blifva otillräcklig för det växande barnantalet. Kan nu! lokalen ej progressivt utvidgas, så måste antingen: Barzhuset stänga sin dörr för späda barn, och samhä!let blottställas för de rysliga följderna af en! sådan åtgärd, eller ock måste barnen i Barnhuset så sammanpackas, att de inom Bernhuset gå till mötes en lika säker död, som om de lernats hjelplösa utom Barnhuset. Då deseutom barnet hos fosterförädrar kostar blott !,:del af hvad det kostar inom Barnhuset, så hotas Barnhusets ekonomi på det betänkligaste af en förlängd observationstid. Den ökade dödligheten inom Bernhuset skulle l visserligen kunna bereda en motvigt i detta kän-) seonde, men gifves ej annat korrektif än detta, så j tillstyrker jeg heldre att låta barnen bortdö obemärkt i eländets kojor, än att göra dem till offer för en s. k. Allmän Välgörenhetsanstalt. A? dessa gräl kan jsg hvarken ftilleller afstyrka fastställandet af viss observationstid. Men om direktionen behagar fastställa en sådan, så kan den uppBla någol ändamål för barnens räddning endast derigenom, att kvsrje dibarn disponerar sin egen emma, och att amsalerne ej fyllas med större personal, än att hvar porson måtte få bibehålla 400 kubikfot lufirum, eller knappast hälften af det, som enligt nya fångelsesystemet bestås åt brottslingar. Direktionens läkare-ledamot, som enligt direktionezs uppdrag skolat grenska mitt utlåtande, 24 för sin del (Prot. d. 24 Febr. 1846, 2) följande råd: Barn, hvilka till fostring utlemn ys 3t landet, böra vara 5 månader gamla, or: under tiden icke bafva haft symtomer af Vonerisk smitta. I sådant fall böra de icke utlemnas förr än de under 6 månader varit synligt friska. Dessa försigtighetsmått behöfva icke lakttagas mad barn, hvilka utlemnas inom Stockholm, öfter de skola å Barnhusst förevisas minst en gång i qvartalet.v — Direktionen täcktes i ämnet besluta: Spida barn skola vårdas minst 60 dagar i Barnhuset, innan de få till fosterföräldrer ut!emheas, dock må efter läkarens bepröfvande friska och starka barn dessörinnan uttingas, och skall äfven på läkarens bepröfrande ankomma, huru lång tid ett sjukligt barn utöfver nämnde tid må ui Barnhuset qvarstadna; does må barn, som varit af Venerisk smitta angripet, icks utlemnas förr än 6 månader förflutit, under hvilken tid det varit synligt friskt. Sedan j:g genom min öppet uttalade åsigt i ämnet afklädt mig ansvaret i ekonomiskt 2dministrativt bänseende, erkänner jag lika önpnet min tack

24 oktober 1846, sida 3

Thumbnail