Aftonbladet – 23 oktober 1846, sida 2

kande gestalt, då hin var rusiz. Detta bände ej ofta ännu, det är sannt, men Sigsrids sorg och fruktan för framtiden var i ai!a fall lika stor. Härtill fom, att Q hade åtagit sig en betydlig leverans af spannmål, hvilken ham ej sedan, utan de största u:;: offringar cch undergräfvandet af hela deras :1a välstånd, kunde fullgöra. Nu kom Sigrid ihåg sp: vinnans ord: vArmod och smärta, Sörjande moder! Skulle äfven det öfriga blifva sanning? ... Armodet var dock kanska snarare att anse som lycka än olycka, ty det återgaf Q sin fordna beslutsamhet och kraft. Han afsvor sin bedröfliga böjelse, började arbeta och sträfva med fördubblad ifver för att reda sina affirer, hvilket också lyckades, under det Nora å sin sida gjorde underverk; -— men spiren efter härjningen kunde i; alla fail ej på länge utplånas. (Forts. följer.) tt — TEODLING I FRANERIEE. Journal des Debats af d. 40 Augusti omtalar att de försök som man anställt med teodling i Frankrike fuilkomligen Jyckats. Teplantan frodas förträffligt så väl vid Angers, som vid Hyöres. Detta anses såsom ett exempellöst faktum sedan teplantans införande i Europa och bevisar att Frankrikes klimat i allmänhet är gynnsamt för teodling. De försök man gjort i Algier äro alls icke lyckade; samtliga plantorna hafva, trots all möjlig försigtighet, dött ut af värman. Mellan Frankrikes norra provinser, hvilka äro alltför kalla och fuktiga, och Algiers brännands öknar, kunna södra Frankrikes provinser, som ega god jord: och fördelaktigt läge, utan tvifvel med framgäng användes för teodling.