männeB, samt icke blott funnits verkställbut, nan äfven i hvarje hänseende ändamålsenlig! ch är för näjvarande understäldt bans helig hets pröfring. — För stt, i afvaktan på ett nytt finanssystem, lindra det berryck, som foket lider genom beskattningen p3 atstilliga lefnadsbeho7, hviika äro lika oumbärlige för den fatlige som den rike, har en nedsättning skett ) afgilterna på mjöl och salt. TURKIET. Asriaropel bar på nytt blifvit bemsökt af er häriande e dsvåda, som förstört 3 kaner, flera bonivgshus och 300 köpmansbodar. — I mot sats mot föregående uppgifter om kolerans för svinnande i Persien, bade man i Konstantivopel fitt usderrättelser från Trapezunt, till der! 16 Septezb-r, enligt hvilka farsoten ännu rasade i sfötet af Augusti, bade bortryckt schackens tredje son, och tycktes åter vilja närm2 sig Kaspiska hafvet samt ryska gränsen. Off rens antal uppskattades då till 6000. — I Kar: hade ett vppror utbrutit, vid utskylderbas indrining, och i Bulgarien ansåg man en dylik rörelse, orofattande hela provinsen, nära sitt utbrott. KAUKASUSLÄNDERNE. Engelska blad innehålia underrättelser från Tscherkessien af d. 40 Aug. Bergsfolken hade genom storm bemäktigat sig en af ryssarne nyligen anlagd befästning, hvarvid 33 officerare och 100 man ryssar blifvit dödade gesom en krutexplosion, Tvenne ryska kavalleri-detachemenier hade äfven blifvit nästan belt och bållet förstörde. — Enligt berättelser från Dagbe-l stan skal! dethafva lyckats Schamil, att emot ryssarne förena alla stammar der i landet, så att han nu befann sig i spetsen för en ganska talrik här. FÖRENTA STATERNA. En!igt en skrifvelse från Washington skola de framställnir gar, presidenten Polk låtit göra mexikaverne, såsom grund för en blifvande fredstraktat emellan de båda länderna, gå ut på följandez Juställande af fontligheterna, till dess Mexiko tryggat sitt invertes lugn och är i stånd att sysselsäita sig med sina utvertes angelägenheter; Nordamerikanska flottans tillbskadragande. ur Mexikanska viken och blockadens upphäfvande; utrymmande ef alla de punkter, som de Nordamerikanska trupperne besatt på andra sidan Rio Grande, såsom Matamoras, Camargo, Reynosa 0. s. v., hvaremot Förenta Staterna, ända till den defia:tiva fredens afslutande, skulle mi-. litäriskt besatta alla norr om Rio Grande belägna punkter, från dess mynning ända till dess källor i Ktivpberger. Afveuledes skulle Förenta Staternas truppar besätta Ö:fra Californien, och de Mexikanske trupperne draga sig tillbaka till Nedra Californien eiler Sonora. Den militäriska besättningen skulle dock ingalunda innefatta, att Mexiko definitift afträdt Californien och det nerr om Rio Grande belägna landet, med undantag af det ezentliga Texas. — Det lider dock intet tvifvel, att ju regeringens i Wasbipgton mening är, både att få R:o Grande till gräns emot Mexiko, och att behåila Celiforn en. Journal des Dbats meddelar, efter en skrifvelse från Veracruz af d. 20 Augusti, följande närmere uppgiiter om Californiens besättning af No:damerikanerne. Den skedde först från landsidan genom en trupp från Oregongebiter. Eno kapten Fremont, i Förenta Staternas tjenst, med blott 80 man under sitt befäl, bemäktigade sig först staden Sonora norr om San Fransisco. Genom Förenta Staternas korvett Portsmouth erhöll han vapen och ammunition, och sedan ban genom förbindelse med en rik kolonist ökat sin styrka ända till 400 msn, genomtågade han det inre af Californien och höjde öfver allt Förenta Statersas baner. Imedlertid inträffade utanför Monterey Commodore Sioat med fregatten Savannab och goeietterne Warrenv och Cyan., och tog d. 6 Juli fredlig besittning af Calforniens hufvudstad. 1 en lång proklamation taranterade ban invånarre deras egendom och fri utöfnirg af deras religion, men förklarade tillika officiellt, att hela Californien, både öfra och nedra, vore införlifvadt med Förenta Staterna, och skulle af dem utgöra en integrerande del. Några dagar derefter tog befälbafvaren på korvetten Portsmouth hamnen San Fransisco i besittning. PLATASTATERNA. Tbe Times, meddelar :en depesch, som ministern Arana aflitit på Rosas vägnar, den 45 Juli, till kommerdanten af batterierna vid San Lorenzo utmed Paranafloden, och genom hvilka Rosas avbefaller inställandet af fiendtligheterna mot de från Corrientes återvändande köpmoansskeppen, så väl som mot de engelska och fran