— Övrivm. Det opium, som begagnas af rökare ha: utseende af tjära och ungefår samma konsistens. Apparaten vid opii-rökning består af en liten lampa, en nål af stål. en liten messingsdosa med opium och ett ebenholtsskaft, i hvars ena ända befinner sig ett stort päronformigt hufvud, som är mycket platt, men i midten har ett litet hål. Rökaren lägger sig på sin säng, flyttar bordet med lampan närmare intill sig, t:ger med nålen ett stycke opium, stort som en ärta, håller det intill lampen till dess det sväller upp och tar eld; elden utblåses genast och opii-stycket rullas en liten stund omkring i det flata piphufvudet, samt appliceras åter till lågan, hvilket fortsättes till dess opiet blifvit behörigen genombrändt. Då lägger opierökaren det på den lilla öppningen i piphufvudet och sedan han så mycket möjligt är tömt lungorna på atmosferisk luft, sätter han pipan för munnen, närmar piphufvudei intill lampan och i ett enda långt och djupt andedrag insuper han hela opii-stycket, Röken behåller han i lungorna en kort stund och utblåser den sedan genom näsan. Denna operation upprepas till dess opiet gjort tillTtäcklig verkan, hvilket är olika, allt efter som rökaren är mer eller mindre van vid bruket. Många röka opium hela natten, utan att röna fullkomlig verkan, då nybörjare blifva döfvade af en helt liten qvantitet. Verkningarna af denna rökning äro följ.: pulsen vibrerer starkare, blir fullare och fastare, ansigtet glöder, ögonen flamma, hudens temperatur blir högre och färgen anlöper i rödt, känsloorganerna blifva ganska retbara, svetten flyter starkare, andedrägten är hastigare, hjertats pulsationer förökas, nervkraften förhöjes, en eldig och angenäm känsla utbreder sig öfver hela kroppen, inbillningskraften blifver verksammare och dess bilder mera glänsande och storartade; de ljufvaste känslor och de lyckligaste tankar inställa sig och rökaren tyckes vara i besittning af himmelens högsta vällust. Vid längre utsträckt njutning efterträdas alla dessa känslor af krafternas förminskning, svindel, sömnighet och musklernas regelbundna sammandragning och ofta af ett temporärt vansinne, — BIBLIOTHEKET I WEIMAR äger säkerligen den mest talrika samling af stamböcker. Den består af 325 band