alla de allmänna utskylder, osera och prestar tioner in natura, som från hemman och jordlägenheter inom hvarje län utgöras; äfvensom antalet af bemman och skattlagde lägenbeter, fördelade i klasser efier deras ohka jordebsksnatur, och upprättade på det sätt, att hvarje hemmans och l2genhets allmänna utskylder och prestationer in natura blifva fullt synbara. , 2:0 Att uppröra ordentliga och säkra förslag till en lika fördelning af de allmänna uiskylder, onera och prestanda in natura, som af jorden inom hvarje län nu utgöras, å alla der belägna bemmsn och lägesheter, efter medium af de 40 sednaste årens taxeringsvärde och markegång, utan afseende å den särskilda jordeboksnatur, som för närvarande finnes hemmanen eller lägenheterna å-att. 3:0 Att öfverdessa förslag höra deputerade från hvarje socken, på det att, om taxeringsvärdet elier andra förhållanden af en eller annan orsak skulle för något hemman eller lägenhet vara origtist uppiagne, nödig rättelse deri må kunna göras. 4:0 Att, sedan sålunda blifvit upplyst och föreslaget, huru stor anpart af allmänna utskylder, onera och prestationer in natura, hvarje hemman och lägeuvbet bör vidkänvnas, uträkningar göras å den tilökning i sådane utskylder, som böra pålöras den privilegierade jorden, emot hvad den förut utgjort, samt å den minskning i utskylder som skulle tillskyndas de nu hårdare skaitlagde kronooch skattebemmanen, äfvensom bestämda uppgiiter lemnas å de er-1. sättningsbelopp, som böra tillerkännas den förra och utgifvas af. den sednare hemmansklassen. Sedan dessa uppgiuter och förslag blifvit, vid. en kommande riksdag, ständerne förelagde, blir det möjligt, samt deras rätt och pligt enhgt, att förordna om sättet för, och åtgirderne till den nya skattöggnivgens verkställande, med biträde af de medel, som derföre komma att anvisas, och hvartill de förberedande ucrdersökningarne lemrat anledning. Då erfarenheten ådagalagt, dels att jordvärdena i allmänhet befiunas högst olika och icke stå i rätt förhållande ti!l hvarandra i alseende på inkomst oca behållning; dels att verk och inrättningar ej sällan äro taxerade vil lägre belopp, än hvad jemnförelsevis till jorden borct ega rum; tager ins. sig fribeten att uppgifva ett sätt, hvarå, utan förnärmande af statens eller enskildas lagliga rätt, en skattejemkning möjligen skulle kuuna beordras, i förening med ett mera rättvist bestammande af egeudomarnes sannskyldiga värden, än som nu i allmänhet är förhållandet. Detia förslag är grusndadt dels på; svenska folkets sjelfbeskattningsrätt, hvilket vil-! kor icke får på något sätt försvagas eller eftergilvas; dels på den sannolika förutsättning, alt skattejemknvings-åtgirden, sålunda underhjelpt, skall i vida mindre grad än man hitulls trott, erfordra statens meilankomst och sålunda mera betrygga densamma. 1 hverje pastorat inom riket utse invånarne inom sig, efter församlingarnes storlek, 5, 7 till 9 af de äldre, kunnigare och mest erfarne jordegarne, hvilka inde:a hemmanen, lägenheterne eller verken i vissa klasser (alldeles i likhet med hvad som sker då man uppgör en pastoral-konvention, i ändamål att utfinna hvad hvar och en rätteligen bör erlägga) samt påföra dessa klasser vissa bestämda värden, blott så vida beroende af den gållande taxeringen, alt dessa värden ej få sättas under densamma. HKlasserna kunna vara flera, alltsom de olika förhållandera erfordra — från 2 å 3000 rdr hemmansvärde till 42 a 45,000 rdr — och hvarvid hufvudsaken är, att erhålla sanna jordvärden i sället för de godtyckliga och alliför låg, som nu ej sällan förspörj:s. Pastoraternas uppgifter granskas häradsvis af en kommitt, sammansatt af en eller tvenne ledamöter från hvarje församliug och af dem som upprättat klassifikationen och värderingarne, samt under ledning af ordinarie domaren i orten, för att till all möjlig enkelhet och enhet sammanföra dessa uppgiiter, som derefter för hela länet böra undergå pröfning af en kommitt af deputerade från häradskommitterne,Y samt under ordförandeskap af en erfaren och ! förtjenstfuil jordbrukare, som konungen deitill M utnämner. Det karakteristika i detta förfarings-g sätt, och som skiljer detsamma från den van-laq liga taxeringsåtgärden, består cezentligast deri,s ti m d att då denna komme att vidtagas i och för en skattejemknings beredande, så böra de bättre och sämre lottade Jordegarnes ömsesidiga fördelar verka till kontroll derå: alt den ena parten icke får höja bLemmansvärdet utöfver det rätta, i hopp om en större ersättning framde-l; les,-eller den andra sänka det derunder, i be-la räkning af ersättningssk yldighet till lägre be-L lopp än vederbör, och att ett medium må träf-vi fas, som närmar förhållandet till hvad det börP: vara. Att denna åtgärd dessutom i statsekonomiskt afseende ej vore förkastlig, vill synas deraf, att allestädes och synneriigast hvarestliq jorden icke i sednzare tider gått i köp, de pri-!ph vilegierade hemmanens värden äro nog låga,m hvarigenom staten tillen stor del går miste om dess rätt, och den tyngst beskattade delen må-li ste bibehållas vid dess tryckande bördor. Aun-56 märkningsvärd är äfven skillnaden i olika provinser, då (enligt af Forsell) medium af hemmansvärdet ntvär t or Halmsetade län OMOxÅ