Aftonbladet – 12 oktober 1846, sida 2

de båda herrarnes samtal och således var medvetande af hela tillställnin:en. Han tillade att han, såsom varande en vän, så väl till justitierådet, som till de båda ö!:kande, alldeles icke ville medgifva den föresla :a planen, men att han deremot uppgjort en : nan och vida bättre till assessorns och den u s2 enkans lyckliga förening, samt lofvade att i allt hvad på honom ankom, deriull medverka. Den stackars Kade föll som från skyarne och råkade sedan i förtviflan, emedan ban redan bade utgifvit guldmynten, som ban fått af herr Schmerling, och således icke visste huru han skulle komma ifrån saken. Carl märkte på hans bedröfvade min hvad som bekymrade honom. — Var utan fruktan, min vän, sade han, lugnande. Schmerling skall icke få veta att planen är ändrad. Ni skall ej behöfva återbetala till honom en enda styfver af de penningar ni erhållit; deremot skall ni af honom erhålla hela den summa, som jägmästaren har gifvit honom, och en hederlig gratifikation af mig dessutom, så vida ni till allas vårt fullkomliga nöje utför den plan jag nu går att meddela er. Iagen var nu gladare än skådespelaren. Han lofvade gå in på allt, och medan den andra vinbuteljen tömdes, var alltsammans afgjordt. (Forts. följer.) MMMMMM——— — Hög ÅnpDer. Uti grefskapet Tyrone i Irland lefver en arrendator, som redan är 120 år gammal, och ännu ser att läsa utan glasögon, Han har en son hemma, som redan är 99 år.