n— AoH MMH— NN har något att säga dig, och du skall; som jag hoppas, hafva ingenting att invända mot mina önskningars uppfyllande. — Jag skall, tvärtom, med glädje uppfylia alla edra önskningar, såvidt möjligt är, bästa morbror, svarade Julia. — Nå, så hör mig, fortfor den gamle, i suckande ton. Jag har ett godt partiisigte åt dis; du skall gifta om dig. — Det är väl icke med kusin Ludvig? frågade den unga damen, skrattande. — Nej, gudbevars! ropade onkeln. Nej, du skall gifta dig med min äldste och bäste väns amtrådet Baldersiehbens, son. Han skall vara en vacker och hygglig karl om tjugusju års ålder. Nu är ban väl icke mer än ekonomi inspektor, men snart får han sysslan efter !fadrep. Redan innsn du gifte dig med salig van der Broie var saken uppgjord mellan mig ccb min gamle vän, festän det då ngenting blef utaf. lå du har blifvit enka, är detta a och jag har samtyckt. met, samtycker alldeles icke, ämd ton. En gång var jag lydig nog att mig mot min böjelse, endast för at! göra mia mor till viljes; men det sker jcke för andra gången. Brändt barn skyr eder. — Men, min engel, var då förnuftiz, bad jugtitierådet. Du miste lofva mig att se den unga mannen, och är ban en 2ldrig så litet drägl:g menniska, så gör mig till vijes och gift dig med honom: — Nej, visst icke!... aldrig!... ifrade systerdottren. Bespara både honem cch mig all förtret, onkel, cch a!visa bonom heldre gbnast Han skall missbaga mig, om han ock vore Apoll åi Belvedere. — Det var väl tusan fan! ropade justitie rådet, förbittrad. Men jag begriper nog hva som våller: den äreförgätne, nybakade assessor! är skulden till allt.