Ni kan meddela edra läsare en ibland de mest lysande upptäckter af den nyare astrono mien, men till hvars begripligbet det är nödig att se tillbaka i tiden omkring 60 år. Ar 1781 upptäckte Herschel planeten Uranus, hvilker sedan blifvit ansedd för den ytterste i vårt sol system. Genom de snart mångfaldigade observa tionerna på densamme beräknade man hen: omloppsbana, och rättade sedan beräkningarne år efter år, i mån som nya observationer till kommo. Då Uranus, betraktad genom vanlig: fjerrglas, har samma utsec:.de som en fixstjerna så låg den tankan nära förband, att ban vä kunde hafva blifvit varseblifsen förut, af äldre tiders observatorer; och i sjelfva verket fanr man äfven 47 observationer, från 2690til 4770-talet, enligt hvilka observatorerna sett ho nom, men icke igenkänt honom såsom planet utan hållit honom för en fixstjerna. Med tillbjelp af dessa aflägsna observationer trodde mar signu kunna bestämma barns bana noggrannare Men snert visade sig att dessa observationer icke läto förena sig med de barberäkningar -som voro anställda på Uranus sedan 4784, utan att röja större observationsfel, än man möjligen kunde misstänka bos de äldre astronomerna, oaktadt deras mindre fullkomliga instrumenter. Ännu mer: äfven de nyaste observationerna, anställda sedan instrumenter och sätt att bruka dem, gjort så stora framsteg, afveko lika oförklarligt från de öfver Urani rörelse uträknade tabellerua. Som bekant är, så dragas planeterna ej blott af so!en, utan äfven af hvarandra, och störas derigenom iden bana, som hvar och en skulle färdas, om han ensam ginge omkring solen. På dessa störande inverkningar, så vidt de kunde härröra från alla kända planeter, hölls den sorgfälligaste räkning; men resultatet blef ändå detsamma. En omloppsbana för Uranus, beräknad efter de äldre observationerna, passade ej tillsammans med beräkningarne från 1781 och 4820, och lika litet sammanpassade någon bana, som beräknades från en bland dessa perioder, med någon som beräknats från en annan. Sålunda återstodo ej andra antaganden, än att antingen Newtons tynadlagar icke voro gällande för Uranus, eiler ock att det måste finnas en änru aflägsnare planet, som förorsakade afvikelserna hos Uranus; — att ban skulle befinnas närmare, kunde ej förutsättas, ty då skulle han äfven störa Jupiters eller Saturni omlopp. Från den sednsre åsigten utgick hr Leverrier, ledamot af franska vetenskapsakademien, och han fattade det dristiga beslutet att från afvikelserna bos Uranus beräkna omloppsbanan för den okände men förmodade planeten. Svårigheterna vid detta arbete, så väl i afseerde på den teoretiska utvecklingen, som sjelfva sifferberäkningarne, kunna svårligen begripas af någon, som icke sjelf sysselsatt sig med astronomi. Under !ortsättningen af sitt företag, lemnade ban flera gånger underrättelse derom åt utgifvaron af n4stronomische Nachrichten, men, såsom vid alla ofulländade arbeten, blott i enskild väg, tills han ändtligen, för omkring 414 dagar sedan, skickade en utförlig afhandling, som nu tryckes i nyssnämnda tidskrift. Enligt hans beräkningar befipnes den obekante planeten 36 gånger så långt ifrån solen som jorden (Uranus befinnes på 49 jordbanshalfvor från solen) och kringlöper solen på 247 år (Urani år svarar mot 84 af våra); han bestämmer vidare alla de öfriga e!ementerna af den förmodade planetens bana, hvilken han anser pära infalla med ekliptikans plan, och till och med bans synbara diameter, som ban antager till 3 sekunder. Till Berlin öfversände han en anvisning på planetens nuvarande ställe i rymden; och utgifvaren af Astronomische Nachrichten erfar nu, af eit bref från professor Encke, att den beräknade planeten verkligen blifvit upptäckt med tillhjelp af det på dervarande observatorium befiotliga stora 44-fots teleskopet, på icke en grads afstind från det ställe, som hr Leverrier angifvit. Till och med den synbara diametern fiuner observatorn i Berlin ganska nära de beräknade 3 sekunderna. Knappast har väl teorien tilikämpat sig en skönare seger. Från skenbart oförklarliga afvikelser i Uranusbanan finrer Leverrier sig berättigad att uppgifva det ställe i verldsrymden hvarest en planet, aflägsnare än Urenus, är att se — och den obekante planeten ses på det uppgifna stället. Mit dem Genius steht die Natur in cwigem Bunde, Was der eine verspricht leistet die andre gewiss. S