en person: på kontoret, det nyss uppräknade guldet i en påse, och rekommenderade detta jemte sina egna penningetillgångar till sorgfällig förvaring samt lemnade byrån. Man väntade länge på hans återkomst och öppnade s!utligen penningerullarne, hvilka befupnos innehålla blyslantsr, och penningepåsen hvari de vexlade Nspoleondorerna inlades, men som nu var uppfylld af spelpenningar. Bedragaren hade genom en skicklig volt lyckats att utbyta påsen med guldmyntet emot en alldeles dylik, som ham medfört. Vexlsrers förlust uppgifves till 3000 francs. — En brochyr, utgifven i Köln, med titel: Tilldragelserna i Köln d, 3 och 4 Augusti och deras följder, af Frans Rarveaux, hvilken med mycken frimodighet skildrar dessa tilldragelser, har blifvit . konfiskerad. Ett anonymt posm, kalladt: Den 4 Augusti i Köln:, som utkom liktidigt med denna brocbhyr, synes hafva gilvit anledning till indragniprgen. — -M:r Jacob berättar, att då europeiska kattor införas till Indien, så synas de begåfvade med förmågan att döda ormear, likasom i sin hemort råttor. Knappt visar sig-en orm i busen, förr än katten rusar på dem, skaker djuret af och an, leker med det oo. si v: Ormen-synes Vanligtvis så förskrämd, att den icke vågar bita katten. — OVANLIG BÖRDIGHET, En skottsk tidning berättar, att äppelträd i Carlisletrakten icke allenast blomstrat för andra gången iår, utan äfven efter dessa blommor burit frukt som mognat. — JORDBÄFNINGAR hafva denna sommar äfven Tåtit känna sig i Förenta Staterna, och i Boston voro jordstötarna så starka, att möbler i husen föllo omkull och åtskilliga skorstenar nedrasade; dock förorsskades ingen större skada. — En i Peru resande europe berättar, att då man. en gång fordrat hans pass, hade hat icke haft något annat pepper på sig än n half teateraffisch, som hen begagnade till föriadåning. Han dreg upp denna ur ficken och räckte den till den indianska rejidoren. Der stod med stora boksäfver: ;Lucia de Eamermcor,. Sedan polisagenten en stund uppmärksamt betraktat papperet, återgaf han det med de orden: Passet är i ordningp. — IRLÄNDSK FOLEMUSIK OCH FOLKPOESI. Uti de galiska eller keltiska folkens sånger, anmärker Clement, är såsom i allt skönt, någonting ojemförligt och outsögligt; dess innersta väsense kan icke. beskrifvas.. De äro hela folkslågs egendom, derföre äro de sköna, derföre eviga. Då jag genom-. reste Bretagne, ver jeg mycket angelöigen att få höra en folkvisa: jzg hörde många och är förvissad om att den bretsgneska musiken är af samma keltiska ursprung som den hvilken man finner i Irland, Wales och Höglandet. Atminstone är karakteren i kontinentens musik densamma som man finner i de skottska högländernas. Vår själs grundelement, sorgen, genomgår densamma. — En bonde lyckades att för en icke så särdeles vacker oxs på torget i en tysk siad erbålla 20 gulden konveztionsmynt. Högst gsi deröfver visade han på skämt djuret de fyra seslarne med le orden: ser du, detta har jag att teeka dig förv. Ixen trodde att det var något som dugde att äta, träckte ut sin långa tunga efter sedissne och slukade dem i ett nu. Den arme bönoen stod der örbluffad, och köparen körde bort med hans-oxe, om på köpet uppätit hans penningar. Rättelse. I föregående nummer, artikeln om jotatissjukan, sednare spalten, Tad. 44, står: förtöring; läs: förstoring. om Ka Orsen