. . . Alde menniskovänner, som aldrig tröttnen för nödens k!agan! Hos eder bönfaler en utfattiz moder till tro olyckliga barn. Måtte äfven denna gång edra hjertan ömma för det verkliga behsfvets bön, med den öfrertygelse, att eder lön och välsignelsebiifver stor på andra sidan grafven. Hennes enda återstående hopp är till dea aldrig förgäfves anropade förbarmaren om en ien skärf till aftorkande af nödors biira tårar; ty Herren, som Ser i ailas bjertan, vedergäller den uppenbar.iga. Den olyckiiga kustrun är boende på Öfra Batstugatan, huset AF 41, Maria Församling, ena trappa upp, till höger i portgånagen, dörren till venstor.