STOCK HOLE. — Det första landibruksmötets sammankomst slutades i går med en stor middagsmiltid, som började kl. 4 e. m. och räckte tills kl. half 9 på aftonen. Skålar för H. M. Koxungen, sarat för Drottningen och Enkedrottningen, KEronprinsen och den öfriga Korgl. familjen, proponerades af de begge ordförande, hvarvid foiksången och verser afsjöngos; derefter lörekommo flera toaster: för Svenska Landtbruket, hvar-t vid ett pcem, af medicinalrådet Pontin, dels sjöngs, dels deklamerades af hr Almlöf; för! Laondtbruks akademien, för Hushållningssällska-) perna, för de norska ledamöterna, som deltagit i mötet; för Öfverståthållaren och Bemedlingskommissionen, som wupplåtit börslokalen; för Författarne af verserna samt Sångarne;) samt slutligen för ordföranden, H. Exc. grefve! Posse och Bestyre!sen. — — I onsdegs afton ägde en ovanlig solennitet rum i Clara kyrka, nemligen begrafningsskten efter enkefru grefvinnan Sophia Ulrika von Fersen, född friberrinna Bonde. Undter en af herr van Boom på orgeln utförd sorglig skön introduktion inträdde processionen i det rikt eklärerade templet, hverefter en serdeles vacker chör (omkring 40 afl. musikaliska akademiens elever) uppstämde psalmen Jesus allt mitt goda ärs. EMter jordföstningen afsjöng samma personal en af herr van Boom för tillfället komponerad större hymn, hvartill en af våra kända poeter lärer författat texten. Ceremonien slutades med afsjungandet af psalmen Nu tystn2 de klagande ljuder. Kyrkan var öfverfylld ef åhörere. — Det berättas att härvarande danske rmministern, grefve Moltke, lirer komma att afgå till Paris såsom dansk minister vid franska hofvet. LANDTBRUZSMÖTET. Vid sammanträdet i går förmiddag af Landt-l: bruksmötets sektion för biaäringar, henn manl. gånomgå alla de till besvarande framställda frå-! gorna, nemligen M 32. Skulle genom beredning af stärkelse, sirup,!. öl och dricka potates med fördel och vinst kunna användas på annat sätt än till bränvin? 33. : Har man på något ställe i Sverige bragt till användning någon af de mårga, såväl här som utrikes uppfunna maschiner för tegeltillverEning,! och, i sådant fall, med hvilken framgång? 34. Ken bränntorf med fördel användes till tegelbrännving, ersam eller i förening med ved? 553: Hvad resultster har den i Sverige nyligen införda Msgerska spinnmethoden visat? Och kan: man hoppas, att genom densamma svenska linneindustrien skulle I a böjes, och såsom binäring för landibruket blifva af mera vigt än hved hittills varit bändelsen ? . Egentligast egnad åt den första (52::) frågans besvarande, var en vid sammanträdets slut nppläst afhandling af ordföranden, professor Akerman, om de -utländska sätten att af potatesstärkelse eller med tillsäts af potatesst se en brygga öl; och hvilket föredrag slutades med uppreaning till brukspatron von Celsing att yttra sig om framgången af det af honom nyligen. anlagda ölbryggeri efter Kellerska metoden, hvilken ordföranden egeniligen åsyftat i sin föregåends beskrifning. Hirtili svarade hr von Celsing att det sätt, hvarpå den af honom införskrifne bryggmästaren frambragte ett godt och billigt öl a potatis, skilde sig väsendiligen derigenom från det af ordföranden nämnda, at potatisen icke förut förvandlades :till stärkelse eller underkastades nå on kemisk behandling; men att bryggmästeren för öfrigt icke ännu medgåfve sättets offentliggörande. . Frågan (53), om tegelslagning raed maschin, behandlades af friberrarne Palmstjerna och Raab. hrr Nonnen, Odelberg, notarien Wallmark, m. fl. — Frib. Pamstjerna sade sig af erfarenhet veta att maschinen frambragte ett till följd af sammanpressningen fastare tegel än det handslaena: men att vinsten af maschins användande egentligen kunde påräknas vid tillverkningen af taktegel, och ej för muriegel. — Notarien mwallmark ansåg icke svenska tegelslagerier kunna med förmån begagna sl:gningsmaschin, emedar om också någon besparing ägde rum vid falsningen eller sjelfva tegelslagsoperationen, så många andra göromål återstode vid ett tegel bruk, hvilka påkallade omedelbar handläggning att fråga blefve om vinsten i förra hänseende motsvarade kostnaden för tegelslagningsmachi neriet och dettas underhåll. Hr Nonnen orda de deremot, i grund af sina iakttagelser i Eog land och Skottland, mycket för tegelslagningsmaschinerna, och hr Cdeiberg medgaf deras nytte såsom beredande ett hårdare tegel och äfven ati med dem vunnes besparing, nemligen derigenom att det vid pressningen urkramade teglet tor kade skyndsammare och derföre erfordrade mindre torklador. mar På torfs brukbarhet till tegelbränning, i för ar 3 sad anfärdac åtekilliva rän: hruks: