Aftonbladet – 23 september 1846, sida 2

jade väsende sågs bilden al en ärbar prestfru och husmor, hvars enkla, men utmärkt snygga drägt visade samma omsorg och ordningssinne, som upptäcktes i det städade och trefligt glada hvardagsrummet. Denna, ehuru ädla bild af en from och förståndig husfru ådrog sig dock endast flygtigt våra blickar, hvilka voro oafvände fästade få två sköna flickor, i hvilkas drag man omi:skänaeligt upptöckte den goda prostinnans älskliga döttrar. Den ena satt i väfstolen och den andra stod och s:mmarknöt på välvens ränning afgångne trådar. Da iörekommo såsom femtonåriga tvillingssyrtrar och, såväl af deras ansigtsbildeing och äctu späda, men dock fylligt utvecklade former, som at deras alldeles I:ka, högst smakfulla hemvälda drägt, var svårt, aut företrädesvis tilldöma någoa af dem skönhetspriset. Likväl låg hos den något blondare systren, som stod vid väfven och hvilken en aning sade mig vore den yngsta, något så exet himmelskt ljuft och oskuldsfullt, att det på mig gjorde ett lika hastigt och oförklarligt, som djupt och cutpånligt intryck. Al rädsla vågade den blyga jungfrun endast kasta en förstulen blick åt dörren, der de besynnerlige och förmente farlige gästerne placerat sig ceh, i stället för att knytas, afslets sannolikt mer än en tråd på väfven, under den beställsamma ifver, hvarmed hon sökte dölja sin fruktan. Jag ångrade nu att i mia mån vira Orsak till denna förvirring, ati hafva uppträdt så ofördelektigt i denna fridsamma boning och genom mystifikationen giivit anledning till eit ögozblicks oroande känsla hos denna outsägligt sköna flicka. Af prosten, som nu syntes på gården, hämmades min kinsleström och vid hans intiäde, med tobakspipsn i hand, lugnade: och ljusnade de arma fruntimrens och i synnerhet min lilla tiuserskas rädda blick. ikande skydd, stod hon gensst vid, i