Aftonbladet – 21 september 1846, sida 3

Hl västfickan, hvarest man fann det. Med sin utomlordentliga kroppsstyrka lyckades han att ro till närmäste strand och släpade sig till en del genom vatten och träsk i mörkret ännu ett långt stycke till grannskapet af en by, ej långt från Stolzenhagör-Stolpe-vägen, der han nedsjönk bakom en höstack, öfverväldigad af smärtan. Nu försökte han förmå hunden att skälla, för att locka bjelp, eller att springa hem. Hjelp kom icke och hunden sprang icke hem, utan till sin döda husbonde, den han bevakade. Sålunda förgick hela fredagen och I först lördagsmorgonen anträffades han af en förbifarande landimar. Sedan folk blifvit uppbådadt, fann man äfven snart ökstocken, hvari fadren låg, I bevakad och försvarad af bunden. Den sårade lefde till kl. 9 på aftonen, då han afled efter de svåraste plågor. Samlande sina sista krafter skref han — ty han kunde icke tala — i närvaro af en undersökningskommission, med en griffel på en tafla den berättelse om denna olyckliga tilldragelse, som vi här meddelat. — DEN KUNGLIGE FLÖJTSPELAREN. När Fredrik II reste inkognito genom Holland (1755), önskade han i Amsterdam smaka på de holländska pastejerna, som han hört mycket berömmas, och lät genom överste Balbi, som utgjorde hela hans svit, beställa en dylik, i värdshuset der han bodde. Värdinnen betraktade öfversten från topp till tå och sade: Wel myn heer; gy wilt eene pastei eeten, kant gy ook betalen? . Gy zult weeten, dat eene pastei op twintig goud gulden te staan komt. (Väl, min herre, ni vill äta en pastej; kan ni betala -ock? Ni skall veta, att en pastej kommer att stå till vid pass tjugu goda gyllen.) Balbi försäkrade att den främmande ganska väl komme ut dermed, ty hsn vore en virtuos, som blott behöfde låta höra sig ett par timmar, för att förtjena myeket penningar. På värdinnans ytterligare frågor förklarade Balbi, att mannen vore en utmärkt flöjtblåsare, som for omkring på sin konst. Weel myn heer,, ropade värdinnan; zo moet ik ins gelyk hem hoorenv. Derpå gick hon genast in i konungens rum, satte begge händerna i sidan och sade: Nedemasl gy so mooy fluiten kunt, wilt gy my wel ook iets voorpypen ? Balbi förklarede, för den öfverreskade konungen, på fransyska, hvad frun svarat, och Fredrik tog gensst frem sin flöjt, hvarpå han verkligen var virtuos, och blåste ett stycke så mästerligt, att värdinnan stod liksom festtrollad qvar, tills han slutat. Dat is zeker, myn heer, sade hon nu, gy kunpt mooy fluiten en weel en stuiwer verdienen, en juist nu vil ik ook ju eene pastei baken. — ÖVANLIG GRYMHET. I Berlin tilldrog sig i början af denna månad följande: Ett fattigt folk, som bodde i en af förstäderna, hade gått ut och bedt en i huset boende person efterse deras barn, fyra till antalet. På aftonen märkte några andra barn, som lekte på gården, då de sågo in i jordvåningen der nämnde folk bodde, att dottren, som de ganska väl kände, en flicka om 8 år, hängde på dörren till rummet. Barnen gjorde allarm; folk skyndade dit och funno verkligen flickan med bakbundna händer hängd vid dörrklinkan. Hufvudet var böjdt bakät; blodet rann ur näsan och blodfradga stod kring munnen; men till all lycka lefde hon ännu och befriades af de tillkommande. En annan ohygglig syn företedde sig nu; tvenne af barnen lågo hopkrökta och bundna till händer och fötter på golfvet, och ett 4 års barn läg inpackadt mellan sängkläderna, nära att qväfvas. Den omensklige, som skulle se efter barnen, satt lugnt i rummet och sökte i början hindra folket att komma in, samt tillstod att hen misshandlat barnen och menade att han fätt tillåtelse af föräldrarpe att aga dem, och att han endest utöfvat sin rättighet, emedan barnen varit stygga. En stor folkhop hade genast samlat sig, och man kunde med möda draga honom undan folkets raseri. Man skall likväl icke kunna upptäcka något spår till vansinnighet hos honom. — STOR DIAMANT. Brasilianska tidningar berätta, att en negrinna i närheten af Bahia nyligen hittat en rå digamant af nära ett uns vigt. Det approximativa värdet af denna sten är 35,000 St. Negrinnan sålde den likväl för blott 35 . — EN NY UPPFINNING. I engelska tidningen Puneh läses följande skämt: En mr Denis Smith i Dublin har uppfunnit en vagn, som man icke behöfver vända om. Den är nemligen både framme och bak bespänd med två hästar, som omvexlande springa framåt eller tillbaka. Enda svårigheten består nu deri, att vänja hästarna vid att springa beklänges. Mr Smith har redan tagit patent på sin uppfinning.n — HöG ÅLDER. I kommunen Keyne i Eogland lefver för närvarande 44 individer hvars sammanlagda ålder utgör 4400 år. Deribland är en bustru 84 år gammal, som ännu dagligen förrättar sina sysslor ute på fältet med de andra.