Aftonbladet – 19 september 1846, sida 2

Priset varierar emellan 1: 50 c. och 1: 80 c. per picul, fritt ombord. Det passar för norra Europas marknader, men man borde före afskeppningen låta det passera en väderherpa, för att frånskilja damm och mjöl samt sålunda åt grynen gifva ett klarare utseende. Genom denna åtgärd bevaras äfven lasten bättre för mask och mått under en lång resa. Paddy, eller oskaladt ris, gäller i Manila 60 å 75 c. per caban. Här finnes en risqvarn för ånga, hvars egare mottager paddy till skalning och rengöring. Det der tillverkade ris blir något hvitare än vanligt hvitt (med undantag af det förenämnde från Carite) men deremot blifva grynen mindre och blandade med halfva. Machinris blir omkring 40 å 50 c. dyrare än Ilocos, Pangazinan och Sambales ris. Qvarnen har i dessa dagar blifvit såld; och som den nye egaren med drift och olimiteradt kepital ämnar sköta rörelsen, har man anledning förmoda alt hvitt ris för skeppning till Europa, mera omsorgsfullt behandladt än hittills, framdeles skall blifva tillgängligt i Manila. Allt ris från Orienten är utan tvifvel till smak bättre än det amerikanska och, enligt läkares yttrande, samt ännu mer efter erfarenhet, har det beunnits utgöra den mest lättemälta föda; hvaremot det sednare har ett vackrare utseende, såsom bestående af stora, hela, från skal och dam fuilkomligt befriade gryn. Socker. Philipinernes förrämsta stapel-artikel, torde framför alla andra förtjena uppmärksamhet, synnerligast i de länder, hvilka hittills nästan uteslutande försett sig med denna vara från Brasilien. Såsom allmän regel kan antagas, att socker på intet ställe kan köpas till lägre pris än i Manila, oaktadt de transportkostnader från aflägsnare provinser, hvilka äro en följd af förbudet mot främmande fartygs lestniog derifrån. Med undentag af omkring 20,000 picul, som renas (terras) i Pampanga och 10,000 picul i Malolos, föres allt socker i rått tillstånd till Manila, hvarest en mängd camariner finnss, der sockret terras i samma formar, uti hvilka det föres från produktionsorten. Dessa Camariner egas till största delen af chineser, eller förestås af dem med tillbjelp af chine.siska arbetare, hvilka tyckas bättre än indianerne förstå behandlingen af socker. Terrningen (the Claying process) är högst enkel. Sockret kommer i den form, kallad Pilonn och innehållande omkring 4 picul, hvaruti det från pannan blifvit fylldt. I Camarinen stjelpes sockerklimpen varsamt ur pilonen, hvarefter denne skrapas väl ren invändigt samt bandss med bambu. I Spetsiga ändan af sockertoppen, som är genomdränkt med sirap, frånskiljes, hvarpå den åter insältes i formen. Storändans yta, som hårdnat, afskrapas, och formen sättes på en kruka, hvaruti sirapen rinner, sedan man borttagit den plugg, som täppt läkhålet. Derpå betäcktes hela den öppna ytan af sockertoppen med en tunn lervälliog. I detta skick lemnas formarne från 20 till 40 dagar. Ju längre de få stå, dess mera sirap afrinner och desto renare blir sockret. Då :reningsprocessen anses fulländad, stötes sockret varsamt ur formen. Den fastsittande leran afskrapas och ånyo frånskiljes det fuktiga af nedra ändan, då man finner tvenne slag socker i klimpen, nemligen det som varit närmast leran, hvitare och renare, det öfriga af mörkare färg. Vill man hafva så kKalladt kurant socker, så blandas dessa begge qvantiteter och krossas med klubbor. Önskar man åter hvitt socker, så frånskiljes öfra delen och den andra insättes med samma varsamhet som förut, att undergå ny terrning. För att få begrepp om prisförhållandet mellan olika sorter Manila-socker, blir nödigt taga kurentsockret till bas. Detta gäller nu 3 4 å8 4 per picul, I April månad såldes det till 37,. I Skeppningen till Nordamerika och större delen af försäljningen till England består af kurant. Denna sort kan alltid erhållas; likväl bäst från Mars till Juni, samt från Oktober till December. Under S,.W. Monsoonen kan svårligen något komma från de norra provinserne. Ordinärt hvilt socker skeppas vanligen till Bombay, hvarifrån en stor del afsändes till Muscat och andra orter omkring Persiska och Arabiska hafsvikarne. Det bör alltid beordras 3 månader före skeppets ankorst, emedan leger ej deraf hålles; och priset är alltid 4 per picul högre än kurant. Finare hvit socker bör beställas 3 å 4 månader på förhand. Priset är 4 50 c. öfver kurant. Det hvita sockret borde läggas i lådor; men kostnaden blefve nog dryg, då en låda för 3 picul skulle kosta 4 25 c., oberäknadt den högre fragten. Mascovad: Pangasinan är ett starkt socker, föres till Manila i spånkorgar, tömes der och torkas något i solen, hvarefter det, inpackadt i mattor, skeppas mest till Sydney. För korgarne, som väga blott cirka 2V, , lemnas vanligen 6 thara, såsom någon ersättning för sockrets fuktighet. Med beräkning af kostnad för mattor och torkning, kostar detta socker om bord 75 c. å 1 under kurant. Pampanga, Laguna, Batangas komma till Manila i piloner och användas mest till terrning. Zebu kommer i säckar, men blandadt, så att vanligen i samma parii finnas 3 olika kulörer från gult till mörkbrunt. Detta socker eger fördelen att alltid vara torrt. Priset är öfverhufvud 4. 25 c. per picul under kuran,. Det går mest till Sydney, men är äfven omtyckt i Holland och Belgien. Capiz kommer i säckar. Man träffar af denna sort rätt vackra partier grofkornig vara, men produktionen är ej stor och går mest till Sydney. Priset 4. 50 c. å 4. 62 c. under kurant. Taal: Detta socker, äfven nästan uteslutande användt för skeppning till Sydney, är starkt men mycket vått, sä att det ofta förlorar från 40 till 20 pet under resan och måste lastas i bottnen af fartyget, för att ej genom läkning skada andra varor. Säckarne, hvaruti det införes (innehållande en Ler, Hm 24, Brr HH I LLA EE CBE än det så kallade Tables-ris i Batavia. I