Aftonbladet – 17 september 1846, sida 3

Article Image
Jeg har låtit af trä göra modeller, hvilka blifv. med första lägenhet hemsända. Beck kan ej med fördel afsättas i Ostindien, de man begagnar Dammar och andra inhemska surro gater. Några hundra tunnor amerikanskt Becl såldes här för någon tid sedan å 50 C. per tunn? Tjära. 4 å 200 tunnor, helst i haifva, skull Inu här hemta 4!7, per tunna otullad. Denn vara har varit såld så lågt som 2 och så hög som 6 — från fartyget, utan kostnad för sälja ren. Jag vågar imedlertid ej tillstyrka större af sändning än 30 å 400 tunnor, eller motsvarand halfva tunnor, med hvarje lägenhet. Trävaror. Bjelkar, Sperrar och Plankor fråi Norden sakna afsättning i Menila, der tillgänger på ädlare träslag är nästan olimiterad, hvaremo Spiror af furu och gran, passande till stänger och rår samt läsegelsbomrnar företrädesvis sökas, eme dan de äro lättare. På sådana äro nu brist, och höga priser skulle åerför kunna betingas. Skepps redare känna imedlertid att spiror öfverallt ärc underkastade stora prisförändringar. Mestagne til underbädd eler för att, i brist på andra varor fylla rummet, lemnar en måttlig qvantitet meren. dels god frakt och ofta rätt vacker behållning. Stockfisk begsgnas ej. Torsk, torrsaltad, hitföres från Norra Amerika och säljes temligen väl under fastlagstiden. Den sist hitförde betaltes med 10 per qvintal (102 engelska TB.) Varen är hårdt pressad uti rymliga tunnor, hvardera innehållande 4 qvintal. Fisken skäres ej sönder, ej eller vikes den, utan packas i hela sin !ängd. På packningen beror om den kommer väl behållen hit. Det påstås, att halm eller byfvelspän (ej af furu), lagd mellan hvarje lag, bidrager att hälla fisken torr. — Öfver 400 tunnor bör ej sändes på en gäng. Hos härvarande styrelse har jag protesterat mot hå tullvärden, nemligen: Stål, per qvintal 9. Jern, platt, per picul 4: 75. — fyrkant. dilo 5: 25. — rundt dito. Spik, per qvinial 9. Tjära, dito 5. hvilka ännu tjena till grund för tullberäkningen och hvarigenom dessa svenska produkter belastas med betydligt högre tullafgifter, än de efter principen af taxan borde draga, samt har föreslagit följande värden: Stål, per qvintal 4. Jern, platt och fyrkant. lika, per picul 5 3: 40. Spik, per qvintal 4: 75. Tjära, per dito 9, Jag har äfven framställt orimligheten att utsträcka den för cargadorerne gällande taxa till sådana tunga artikler af ringa värde, gom de ofvan uppräknade och begärt att antingen taxan måtte jemkas eller importörerne berättigas med eget folk ombesörja transporten af dylika varor. Beviljas detta, så minskas kostnaderne för 4 bunke stål med 70 cents, 1 picul jern, platt, 48 cents, dito fyrkant, 26 cents, 4 qvintel spik, 45 !V, cents, 1 tunna tjära, 82 cents; . hvarjemte 8 eents per picul jern skulle besparas i transporikostnad. . Nordamerikanska fartyg hafva. oftast gåt t till Ostindien och China i ballast eller blott med varor, hvilka ej upptagit halfva skeppsrummet. Detta förhällande har gifvit anledning till allehanda försök, som småhingom utvecklat sig till en rätt betydlig handel. De hitföra, jemte hufvudartikeln bomuilsväfnader, ätskilliga proviantartiklar, såsom bröd, kött, fläsk, rökta skinkor, rökt sill, ost, inkokta födoämnen (preserved meat), grönsaker m. m., stearinoch spermaceti-ljus, möbler, åkdon, skor, kläder, 0. Se V. En del ef dessa varor anses såsom lyxartiklar och betalas högt. Utan tvifvel skulle från Sverige och Norge äfven åtskilligt kunna införas med vinst, men det bör ske försigtigt och småningom; hvadan jag ej vågar ingå i dessa detaljer förr, än de kunna åtföljas af muntliga upplysningar till dem som önska sådana. Säkert är imedlertid, att vi äga delikatesser, hvilka, behörigen behandlade, skulle hembära vinst från Indierne. Öl är en så vigtig konsumtionsartikel öfverallt i Ostindien och utföres från England i betydliga qvantiteter, att det är mödan värdt söka tillverka denna dryck för export, d. v. s. af den godhet, att den ej under transporten förderfvas. — Man har funnit, att det på fat utförda håller sig bättre, än det i England buteljerade. Is har på sednare åren blifvit en exportartikel från Norra Amerika. Den utföres mest från Boston, der priset, fritt ombord, är 5 per ton, inberäknadt stufning samt kostnaden för den hyfvelspån och garfveribark, deruti isen inlägges. Man beräknar alt is, på detta sätt förvarad, endast förlorar 20 å 25 procent under transporten till Ostindien eller China, Ett fartyg, som Du lossar i Hongkong, hade betingat 8 per ton i frakt för is, hvaraf det intavit 500 tons i underrummet och derefter fyllt melandäcket med bräder. Man talar om inrättande af ett ishus äfven här. Stenkol hafva tidtals lemnat en god frakt till Ma-l. vila. Priset har uppdrifvits till 40 pr ton, men ifven varit så lågt som 5. Hädanefter torde afsättningen på stenkol blifva lj emnare, emedan regeringen har under byggnad ij! England 3 ångfartyg att användas på kusten samti —— — — i VV RE —.. z7ee

17 september 1846, sida 3

Thumbnail