Aftonbladet – 17 september 1846, sida 2

lit sitt privilegium, förutsatt eller trott att den skulle bankruttera: yttre oförutsedda omständigheter ha dertill bidragit, och det är för dessas skull, som lagen måste vara sträng. Vi hafve också härom endast yttrat, att det alltid blir betänkligt etce., hvilket visar, att vi här ej ensamt syftat på den projekterade banken. Att regeringen förbehållit sig rätt att uppjäfva bankens oktroy, i händelse af öfverträdelse, är godt och väl; men bevisar icke, att ej en sådan öfverträdelse kan ske, och det onda repareras då icke genom oktroyens upphäfvande. Att banken skall upplösas om den förlorat en-femtedel af sin grundfond, lemnar endast en mycket ofullkomlig garanti; ty en bank kan komma att stoppa, utan att vid påföljande utredning ens förloras något af ursprungliga kapitale: det blir innehafvarne af dess sedlar, som förlora. Äfven den föreskrifna räntan på sedlarna hjelper då till intet, emedan alla, som gerast behöfva penningar, miste sälja der med betydlig rabatt, och endast några rikare kapitalister, som kunna uppköpa och skrinlägga dem under utredningstider, vinna då på räntan. Utdrag ef en skrifvelse från grosshandlaren C. F. Liljewalch ef den 23 Juni 1846, innefattande upplysningar rörande handeln på Philippinska öarne samt på Bali, Lombock och Arracan. Philippinska öarne. Manila är den ende hamn på dessa öar, der främmande fartyg tillåtas lossa eller lasta. In!oppet är vid Corregidor, en hög klippa, hvarest finnes en telegraf och tullbevakningsstation. Skepp inlöpa vanligen utan biträde af lots i den 30 eng. mil länga och, på midten, nära lika breda bay, vid hvars ända Manila är anlegd på strängerna af en liten flod, som har sin uppkomst från en, 20 eng. mil inät landet belägen, stor insjö. Fertyg af 40 till 42 fots djupgående ingå i floden, men större ankra på redden omkring 1 eng. mil från land på fem famnars vatten. Produkterne föras från Zebu, Samar, Leyte, Mindanao, m. fl. af öarne, samt från Luzons öfrige bamnar till Manila, dels uti skonertar af 75 å 130 tons drägt, dels i briggar och barkskepp af 250 å 350 tons storlek. Desse fartyg äro kopparförhydde, samt i allmänhet väl byggde, af vacker form och temligen snällseglande. De göra äfven resor till Singapor, Macao, HongKong, Amoy och Shanghai, samt lasta ofta ris och sepanträd i småhamnarne direkte för China. Luzon och de fleste öfrige öar ega ymnig tillgång på rakt och krumvuxet virke. af flere hårda träslag, bland hvilka Molavi (Philippineres Teak) anses bäst, och säges motstå röta längre än något annat trä. Ehuru skepp på flere ställen inom Philippinerne byggas, erfordras dock flere. Främmande fartyg finna således ofta köpare här till priser, som anses förmånliga vid hvarje annat tillfälle än då höga frakter erbjudas till Europa, eller då frakthandeln inom de indiska farvattnen är liflig och vinstgifvande. Skepp under 460 tons drägt få ej införtullas. De böra vara i godt stånd, fastän ej nya, helst af ek; och kopparen bör kunna påräknas att hålla 2 å 3 år. Nu skulle ett så beskaffadt svenskt eller norskt fartyg af c:a 200 lästers drägt, måhända flere, finna köpare till piaster 12, å 15.000 (bko rår 32,060 å 40,000) för att användas i farten emellan dessa öar och spanska hamnar, Den närvarande tullen på socker i England gynnar införseln af Manila-socker; och sir Robert Peels nya förslag tillen ytterligare nedsättning för främmande socker af fritt arbete (free labour) uppmuntrar den ännu mera. I följe häraf sökes fartyg företrädesvis för England (dit ty värr våra ej få tega frakter från Ostindien) och man har nyss betalt den betydliga frokt af 5. 42 8. 6 d. för torrt socker, 6. 6 s. för fuktigt pr ton i vigt, samt 6 pr ton af 50 kub. fot för hampa och annat lätt gods. På denna frakt anses skeppet, som lastar 4400 tons (fastän blott 600 tons register), förtjena heia sitt värde. För kontinentalhamnar (dit våra fartyg kunna gå), her ej högre frakt än 5 å L 5. 40 s. erbjudits. Fortfar detta förhållande, så skola utan tvifvel härvarande redare köpa främmande fartyg, hvilka under spanska flaggan tillåtas föra öarnes produkter till England. Distinktionen mellan socker af slafoch fritt arbete, stödd på den vackra filantropiska idn, att derigenom utrota slafveriet, är likväl för fin att längre hålla stånd mot nutidens prosaiska beräkning af vinst och förlust, isynner)het sedan man hunnit öfvertyga sig att medlet ej eder till ändamålet; och i fall tullen i England derefter skulle egaliser2s för allt främmande socker, så torde svenska och norska fartyg här finna lika goda frakter till kontineaten, som de engelska till Stora Britannien. Mynt, piastern eller spanska datern, delad i 8 realer, hvardera motsvarande 20 kopparpenningar, är landets mynt. : Dubloner eller Onzas finnas äfven och gälla 146 Aa a rs a ke