Aftonbladet – 14 september 1846, sida 2

och annan lokal. Hvad man vet är, att flera adelsmäns gårdar blifvit påtända af bönderna. och att de vägrat biträda vid släckningen. 40 galiziska bönder hade gjort ett infall på Krakauska gebitet, för att uppviggla dervarande bönder, hvilket dock skall hafva misslyckats. I Krakau vidtogos de utomordentligaste säkerhetsmått. Patruller med kanoner genomtågade om nätterna gatorna, och polisen hade vid straff af prygel och böter förbjudit alla samtal öfver politiska ämnen. MEXIKO. Från detta land har man underrättelser till den 30 Juli. Prcesidenten Paredes stod i begrepp att afgå till armeen, och hade lemnat sina andra funktioner såsom president, under bortovaron, åt vicepresidenten, general Bravo. Alla ministrarne ingåfvo då sina resignationer, och man underhandlade vid postens afgång om återbesättande af de ledigblifna portföljersa. Det hettes väl, att Paredes skulle marschera emot Nordamerikanarne; men man trodde att hens rörelse egentligen gällde det upproriska Guadalajara. Från nordamerikanska invasionsarmeen har man nu underrättelser till d. 27 Juli. General Taylor hade ändtliger uppbrutit från Matamoras med 47,000 man, och marscherade på Monterey. Expeditionen under general Kearney emot Santa Få var äfven i full rörelse, och skyndade till målet för att förekomma den mexikanske generalen Urrea, sum med en ansenlig korps skyndade till den hotade stadens undsättning. Nordamerikanska eskadern, som blockerade Vera C-uz och Tampico, bade blifvit hemsökt af gula feberr, som härjade ej så obetydligt bland besättningarne. Paredes hade, innan han lemnade styrelsen åt Bravo, utfärdat en författning om kaparebref emot nordamerikanska handelsfartyg. Mexiko: onde genius, Santa Anna, hade, enligt uppgift från Havanna, d. 8 Aug. der in-keppat sig, för att afgå till Vera Cruz, hvilken stad d. 34 Juli förklarat sig emot regeringen i Mexiko och för Santa Anna. Ea deputatior: hade genast afgått till Havanna, för att inbjuda den gamle räprkmakaren att återvända, och han hade ej varit sen att efterkomma inbjudningen. Få nu se hvilka nya hvälfningar, som följa af hans återuppträdande på den politiska skådeplatsen. OSTINDIEN. Den sista indiska posten har ej medfört nå1got politiskt nytt, men deremot bedröfliga underrättelser om helsotillståndet på indiska hallön. Sind härjas af cholera, som mellan den 143 och 25 Juni bortryckt omkring 8000 menniskor, hvaribland 8835 europeer (843 soldater inberäknade) och dessutom 583 sipahis samt vid pass 7000 andra infödingar. Sjukdomen hade likväl vid postens afgång dragit sig på vestra sidan om Iadusfloden. Afven i Sukkur rasade en farsot, en feber, ibland de der förlagda europeiska tropparne; de som anföllos deraf dogo linom 6 timmar; 70 dödsfall hade redan inträffat. AUSTRALIEN. Bland oväntade förmåner, hvarmed SydaustraTlien tid efter annan finnes vara begåfvadt, förekomma nu äfven guldlager. Enligt den i I London utgifna Colonial Gazette, för d. 29 AuIgusti, hafva sådana blifvit upptäckta inom det hittills för koppargrufvor förenade Victoriabolagets bergsområde, och bolagets aktier hafva derigenom stigit. från 2 till 400. Bergsmän. Junder ledning af en tysk, Finke, äro redan sysIselsatta med tillgodogörandet af dessa nya skat: Iter, och Austrahan Register för den 8 Maj omI förmäler en offentlig utställning af prof på gedigna guldfynd. Kopparmalmens utbrytning betalas med 43 sh. pr ton, och detta pris är Iför grufarbetarne så lönande, att deras byar och boningshus nu kunna täfla med de vackraste i vestra England. Utförseln af malm och metaller stiger till omkring 10 000 Z:s värde i Iminaden.