Aftonbladet – 10 september 1846, sida 2

en af dessa drömmar af Georg den fjerde i B.igton. Den uppliavivgsrike, idoge, snabbe pariserat betaren hade med bildtuggeri utsirat dessa dörrar och dessa fönsterposter. Man hade efterapat taken från medeltiden eller häirmat dem i de vehetianska palatsen, och slösat med marmorornamenter på de yttre murarne. Elsehoöt och Klagmann arbetade på dörrarce oc spislarne. Den qvicke Boulanger hade med drisug hand målat talen. Den beundransvärda irappan, hv.t och fin som en qvinnoarm, ts flade med dem i Rotseaildska palatset. I anseende till oroligheterna kostade denna dårskep icke mer än elfvabundratusen francs. För cn engelsman vir detta en Ispprissumma. All den lyx, som benämnes furstlig af personer, hvilka icke veta hvad en verklig furste vill säga, var sammanhopad i trädgården till detta hotell, hvilket fördom tillhört en hattstufferare, en Cro.us, som kommit sig upp under revolutionen, men som sedermera dog i Bjäössel, sedan hen, i följd af ett börsfalissement, blifvit fattig. Engelsmannen dog i Paris och af Paris, ty för många menniskor är Paris en sjukdom: det är till och med flera sjukdomar på en gång. Hans enka, som var metodist, detygade den djupaste afsky för nabobens lilla hus. Filantropen hade varit opiihandlare. Hans sedesamma enka berallde, att den skandalösa fasti heten sku!le försäljas, just i det cgonblick, då de inre oroligheterna utbröto. Grefve Adem begagnade tillfältet; vi skoa seJan säga få hvad vis, ty i allt hvad ban gjorde skedde ingenting utan be:äkning. (Forts. föl er.)