Aftonbladet – 9 september 1846, sida 2

PROFESSOR BERGFALES GENMÄLE, I ANLEDNING AF PROFESSOR FRYXELLS SVAR Å EN I TIDSKRIFTEN FREY, TRETIONDE HÄFTET, INFÖRD RECENSION. Slut fr. sbi. XVI ( gårdagsb!.) Hr Fryxell undandrager sig fullständigt svaromål i denna puakt, till dess han hunnit undersöka arkiverna, men antyder en afsigt att anställa en ny undersökning om kronogodsförsäljningen. En sådan undersökning kan ganska mycket gagva hr Fryxell. Om det svar, hr Fryxell tills vidare afgi vit, kan vara nog att påminna: 4. Rec. har ådagalagt, att förmyndarestyrelsen, vid den under Christinas minaderårighet företagna kronogodsförsäljning, a) nedsatte priset, utan att nedsättningen kan försvaras genom den förändrade beräkningen af räntorna; b) sökt2 inskränka drottningens i lag grundade rätt till godsens återtagand2 och åsidosätta det af Gustaf Adolf vanligen gjorda förbehållet om ena särskild återköpsrätt; ec) icke i Gustaf Adolfs förfarande egde stöd för of:älsemäns uteslutande ifrån förmånen att till frälse köpa kronojord och skatteräntor, och d) emot skattebonden, vid försäljningen af bans hemmansränta, förfor våldsammare, än Gustaf Adol. Rec. ingick i denna bevisning, för att utreda halten af br Fryxells påstående, att Christinas förmyndare sålt kroxogods och skatteräntor på samma sätt, som Gustaf Adolf; och hr Fryxell tyckes nu mera sjelf tvifla, att detia påstående kan försvaras. R-c., som ej älskar hojtande, antydde knappt med ett enda ord, huru besvärlig hans bevisning var för den beryktade kassationsmönstringen. He Fryxell har imedlertid märlt faran, och skyndar att möta den med många och stora ord. Då hr Fryxell så!unda tagit sak å bak och sjelf vändt up;pmärksemheten åt detta hår; vill rece. för denna gång också gå något utom de sränsor, han för sig utstakat. Hr Fryxells hufvudargumenrt är, att, ehuru både hr Geijer och rec. föregifva, det förmyndarestyrelsen vid godsförsäljningen tillagt nya ;ch svårare vilkor, vi skola vid uppgifvandet af dessa vilkor vara oss emellan så skiljaktiga, att blott ett enda vilkor hos bägge återfinnes. Hr Fryxell säger: Bland des:a af hr Bergfalk omtalade, så kallade rya och svårare vilkor saknar man, ,med undantag af ett enda, alla de a? hr Geijer nämnda och af Fryxoli vederlaggda (??), nya vilkoren. Låtom oss se till! I sitt andra häfte, sid. 30, säger hr Fryxeil, att, så vidt han förstår, hr Geij-:r uppgifvit fölJjande nya vilkor: 1:0 ett utomordentligt lågt pris;) )2:0 att aden uteslutande tillegnat sig förvärfvet af kronogods och räntor; 3:0 att den ville göra abalienationen cåterkallelig, ech) 4:o att man ulsträckte försäljningen äfven till kronans räntor af skatteböndernax. Läsaren torde utan svårighet finna, att de här under 4, 2 och 3 uppgifra nya vilkor 3) sammanfalla med hvad ofvanföre af rec. biilfvit uppgifvet under litt. a, db och ce, samt att bland de af rec. anförda, så kallade nya vilkor sålunda, med undantag af ett enda, alla de af br Geijer nämnda vilkoren ?) återfinnas. Alt rec. med nya bevis styrkt beskyllningen, alt riksförmyndearne ville göra abaslienationen oåterkallelig, är sannt; och en ytterligare utveckling af den bevisningen finnes i ett redan till Freys redaktion insändt til:ä.g till recensionen ). ) Det under Ms 2 uppgifna likväl endast såvidt, som ordet: förvärfvet syftar på köp. Hr Geijer tsler i sitt svar till hr Fryxell också om panträtts erhållande i kronans gods; och derom har rec. intet yttrat. ) Det under M 2 uppgifna, med den i näst förut stående not anmärkta inskränkning. ) Den läses i det nu utkomna 314 häftet af Freyn. Red. anm. Allers anc eågn Nara tjanara af huilka man