HERR PROF. FRYXELLS SVAR PÅ HERR PROF. BERGFALKS RECENSION I FREY, rörande stridskrifterna om Aristokratfördömandet. (Slut fr. Lördagsbl.) Art. XIX. Hr Geijer har skrifvit, att 4634 ärs regecingsform mycket oh väsendtligen ingriper i ständernas rättigheter, samt stympar och åsidosätter dess former. Till bevis för detta anför Hr Geijer ingenting annat än, att samma regeringsform för vissa fall tillåter utskott i stället för ordentliga riksdagar. Fryxell har anmärkt, att konungarne hade redan örut i dylika fall infört bruket af utskott istället för riksdagar, och att det således var konungarne, hvilka, om det så skall kallas, förut och i vida högre grad stympat ständernas former. Hr Bergfalk vill bjelpa Hr Geijer från saken med den anmärkning, ati man säger, det en regeringsform stympar och åsidosätter former, när den så gör, äfven om ett sådant slympande och åsidosältand2 o ta förut ägt rump. Hvilket försvar! Nog vet Hr Bergfalk, att ordet slympa betyder att borttaga det, som finnes, och att, om en rättighet redan förut är borttagen, då kan ej dess forisstta utelemnande egentligen kallas en stympning... Det var Gustaf den tredje, som 1789 stympade Svenska folkets rättigheter; Gustaf den fjerde Adolf bibehöll förhållandet, sådant han mottagit det. Det vore derföre skeft attsäga, det Gustaf den fjerde Adolf stympade ständernas rättigheter, då det egentligen var Gustaf den tredje, som glorde det. Det är lika så orätt att säga, det 1634 års regeringsform genom tillåtandet af Utskottsriksdagar stympat ständernas former, då konungarne redan långt förut infört sådana utskottsriksdagar och voro de, som verkställde detta stympande, om det så skall kallas. — Nog begriper Hr Bergfalk likaså, att Hr Geijers ord om detta styrnpande skola f den stora msssan läsare fattas så, som skulle aristokraterna af egennytta och för att nedsätta ständerna hafva tillåtit dessa Utskottsriksdagar. — Hvad Fryxell också i denna punkt anmärkt och förnämligast tadlat, är Hr Geijers också hä är frametickanda benägenhet ant göra sri