Aftonbladet – 4 september 1846, sida 3

af ett visst belopp ved för samma vånings uppei dande har för mig uppgifvits utgöra de vilkor, en ligt hvilka lazarettsläkarne i sednare tider blifvit vissa orter engagerade. Om man ej vid flera tillfällen funnit kong! kollegium visa ett sannt deltagande för prov. lä karnes vanlottade ställning som löntagande em betsmän, skulle man varit frestad atttro, det fruk tan att svårigheter torde möta för dessa tjenster. återbesättande vid inträffande ledigheter mera mo tiverat kongl. collegii beslut vid den underdånig: skrifvelsens aflåtande, än begäret att förskaffa re sidensstädernes prov. läkare ett mot deras möde svarande arfvode. Vare härmed huru som heldst så är det naturligtvis för den som redan täkat i fällan, eller för den som redan är som prov. läkare i en residensstad anställd, fördelaktigare att erhålla något, än som hittills varit händelsen, ega intet arfvode för ett bestyr, hvarifrån prov. läkare med station på landsbygden äro fria, ehuru bådas lönevilkor äro lika höga. Våra efterträdare, hvilka ej, såsom händelsen varit med oss, skola lemnss i okunnighet om det betungande i sjukvårdens besörjande inom distriktens arrester, få se sig om efter bättre ersättning derför eller ock vara betänkte på upphörandet att vara efterträdare. Frikostigare har Kongl. fångvårdsstyrelsen siell gått till väga då den för blifvande fångpredikanter föreslagit lönen att utgå med ett belopp af 66: 32 till 333: 46 bko, allt efter häktets storlek — och huru trägen är väl predikantens tjenstgöring mot läkaren2? Jo, vanligen stå de besök, som predikanten i allmänhet nödgas aflägga till dem, läkaren aflägger, i ett ungefärligt förhållande till hvarandra, som 4 till 10. Men då vi äro inkomne på detta ämne, kunna vi ej undgå att fästa uppmärksamheten på en genom samtlige Konungens befallniogshafvande, prov. läkarne tillhandakommen skrifvelse från kongl. fångvårdsstyrelsen, hvaruti prov. läkarne af Konungens befallningshafvande beordras, att quartaliter till Konungens befallningshafvande afgifva rapporter, hvaruti skall, efter bifogadt formulär, på det noggrannaste redovisas ej allenast för hvarje fånges sjukdom, utan äfven för allt hvad han un: der sjukdomen begagnat, med undanteg af medikamenter, hvilkas reqvirerande och användande, under en längre följd af år, redovisats inför kongl. sundhetskollegium, att bestämma underhåillsdsgarnes antal, så väl under den egentliga sjukdomen, som under konvalescensen: att besörja reqvisition af allt erforderligt, så väl i ett som annat hänseende, med ansvarsskyldighet för dess användande: att inöfva sjukvaktare af båda könen, hvilka sannolikt komma att utses bland fångarne, hvarigenom den stora olägenhet uppstår, att dessa tidt och ofta komma att ombytas m. m. Om meningen är, att omärkligt påkasta prov. läkaren detta nya åliggande, för det arfvode honom erbjudes; så frågas: tror ej kongl. kollegium, att de flesta prov. läkare heldre skola afstå arfvodet och fortfarande bestrida befattningen så som instruktionen nu tillförbinder dem, än att för 200 rdr bko årligen tkläda sig ett åliggande, som upptager deras tid och omsorger för denna summa flerdubblad ? Provincialläkare.