Aftonbladet – 4 september 1846, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: — PETER DEN STORES TESTAMENTE. Under denna titel läser man i Kölns Tidning några utdrag ur en urkund, som säges vara till i fransk text, men af åtkilliga inre kriterier förefaller temligen apokryfisk. Men om den icke, efter föregifvande, innehåller de råd som Peter den Store möjligen kan hafva efterlemnat i skrift åt sina efterträdare, så kan det i alla fall, på sätt Köllnertidningen anmärker, icke sakna interesse att erinra om ett dokument, hvilket antyder riktningen för en politik, som med förvånande konseqvens blifvit upprätthållen under halftannat sekel, och aldrig nått större giltighet än i närvarande ögonblick. — Utdragen följa: Gud, den allsmäktige, af hvilken vi hafve vår tillvarelse och vår krona, och som stadigt upplyst oss med sin visdom och understödt oss med sin makt, tillåter oss att anse ryska folket såsom kalladt till det framtida herraväldet öfver Europa. Ty öfverlemnar jeg åt mina efterträdare följande föreskrifter och anbefaller dem deres uppmärksarahet och oaflåtliga iakttagande. Hållen Ryssland till krig, på det att krigsmannen må hållas i ständig vana dervid. Låten dock fred emellanåt inträda, för att uppbjelpa statshusbållningen, återbringa hären till fultalighet, och välja tjenligaste tiden för nästa krig. Freden bör tjena kriget och kriget freden, så att Rysslands förkofran och välfärd derigenom kefrämjas. Inkallen från Europas öfriga länder skickliga fältherrar för kriget, och lärde män under freden, att de må låta ryska folket få del i andra länders företräden, utan någon minskning i sina egna. Nyttjen hvarje tillfälle att deltaga i andra länders stridigheter; synnerligast i Tysklands, såsom det närmast belägna. Stycken Polen, genom att der underhålla oro och afund; söken vinna dess mäktige med guld; skaffen er inflytande vid dess riksdagar; sparen ej, för att leda konungavalen och dervid blott låta utkora edra tillgifna; beskydden dem genom ditsända härar, och låten dessa dröja der till degs att de kunna qvarstadna för alltid. Tagen från Sverige så mycket szom ske kan, men låten det anfalla er, för att få anledning att underkufva det, Söndren det från Dannemark, likasom Dannemark ifrån Sverige, och underhållen sorgfälligt deras inbördes afund. Söken alltid bland tyska furstinnor gemåler åt storfurstarne, för att öka slägtskapsbanden och närmare sammanknyta kronornas fördelar, samt vinna dem för vår ssk genom att der förstärka vårt inflytande. Utsträcken oaflåtligt ert välde långsåt Östersjöp, och söderut öfver Svarta Hafvet. Närmen er så vidt som möjligt Konstantinopel och Indien; den som blir herre der, blir verldens herre. Föranlåten derföre ständiga krig emellan Turkiet och Persien. Söken och underhållen sorgfälligt vänskap med Österrike; låtsen understödja dess syftemål till envälde öfver Tyskland; men låten ej de smärre furstarnes afundsjuka om sitt välde svalna. Hugnen den era eller den andra makten med ert beskydd; sålunda banas väg till framtida öfverhöghet. Dragen åt er vår rättrogna kyrkas i Ungern och Turkiet kringströdda bekännare, äfven om de icke äro fullt renlärigs; gören er till deras medelpunkt, deras hägn och skydd, och bereden genom kyrkans makt ett gemensamt välde öfver dem. Efter anförande häraf fortfar det censurerade preussiska bladet: Man har länge tvistat öfver rätta ursprunget till Polens delning. Det är väl nöjligt, hvad de flesta påstå, att första tanken lerpå utgick ifrån Preussen, men beslutet om Poens fullständiga underkufvande var fattadt i Ryssand, långt förut. Furst Metternich har måbända nsett detta, då han sade: Verlden skall svårligen förlåta, att vi inrymt Ryssland så många fördelar; vi skulle erhållit allt af Ryssland, om vi varit mera ståndaktiga Men hvarföre var man ej tåndaktigare?Frankrike och Ryssland, då som fta förr spelande under samma täcke, skrämde ned jakobinismens hampspöke och lockade med egitimitetens lockbete. Och till denna legitimiets fromma lät man det redan besegrade Frankike gå med fördel ur striden och ett konungarike olen uppstå under rysk spira.,