Aftonbladet – 3 september 1846, sida 2

— I går meddelade vi en berättelse om den fest som i Paris blifvit gifven åt enzge!ske varlamentsledamoten och fabrikanten Cobden. Denna fest är ej endast märklig i sig sjelf emedan den visar huru den personliga förtjensten kan göra sig gällande och biifva erkönd i våra dagar, framför yttre tillfälligheter af börd och rikedom, men de vid tillfället vexlad2 talen visa derjemte huru stora framsteg handesprincipen gjort i sjelfva Frankrike. Tidningen Journal des Debats, som lemnar en lång och utförlig beskrifzing på festen, har till denna bifogat anmärkningar, som i anseende till tidningens förbållande till dena franska minvisteren tyckas visa hos denna en bestämd afsigt, att följa Englands exempel och bryta prohibitismens fjettrar. Vi meddela derföre eu utdrag af nömnode tidnin:s trosbekännelse i detta fall: Banketten åt br Cobdenx, säger Då bats, innebar icke blott en höflighetsbetygelse åt en msn, som i sju år, eller lika länge, som den brittiska ligans strälvanden emot spanmålslagarna räckt, visat sig såsom en outtröttlig kämpe och mer än någon bidragit att i Enzland frambringa den andliga revolution, i följd hvaraf Sir Robert Peel i underbuset högtidligt förklarat, att ban dittills befunnit sig i en villfarelse angående tullirågor, men att sanningen står att finna i Adam Smiths läror, fursten för alla vise i statshushållning. Ekonomisternes samfund hade redan i sig sjelf varit berätti gadt att fira en men, hvars arbeten, understöddes af hans vältaliga vänner, vunnit åt statshushållningsläran en så minnesvärd ställning, men den talrika samlingen af så många upplyste män bade ett vidsträcktare ändamål, än att endast gifva sin hyllning åt ett vetenskapligt frarosteg Det gällde här förnämligast, att åt landet: uppmärksamhet rekommendera de ideer, som väckta genom Anti-Curnlaw Ligans underbar: arbeten, bastigt och oväntadt gjort en så sto; lycka hos våra grannar, omstörte:t skyddstullsy: stemets nyss så fasta byggnad, och der vunnit er lysande se;er öfver jordaristokratiens intressen Detta offentliga uppträdande till förmin fö handelsfrihetens ider är så mycket vigtigare som det följer på flera lokala upperbarelser och isolerade manifestationer. Dea fria hendeln: ideer vinna allt större område. Skall man be klaga detta eller önska sig lycka dertill? Lig ger icke i dessa bemödanden en liberalism a godt skrot och korn? Skall icke handelsfrihe ten, gradvis ochi passande mått införd, bidrag till det allmännas trefnad? Förlikes den ick fullkomligt med de öfriga friheterna? Skall de) icke bidraga till ordningens upprätthållande Gynnas icke deraf den allmänna fredens helig och ädla sak? Då den engelska ligans stiltar Kr e Sr NN YSTYEEK VOrSSSNARNENrEERSOR