Aftonbladet – 31 augusti 1846, sida 2

men hvarken skolmästaren eller munken lit skrämma sig af denna hotsnde demonstration, hvilket man väl skulle kunnat fömoda af begges deras sllmänt kända blyghet och försagdhet. — Kom bara hit! ropade Esaias Noöl, som gjorde sig en skans af en från klippan nedfallen trädstom, och i det han svängde en lång knif. — Nå, emedan det så skall v:ra, sade munken, i det han up,to,s käppen med den långa jerndoppskoa, som chevalier de Peyras hade kastat på marken, då han iuträdde i grottan. Jag vill försöka att betjena mig a! timliga vapen. Och dervid svängde han högt öfver sitt hufvud detta slags jagtspjut, com han bemäktigat sig, på ett sätt som bevisade att det i hans hand kunde ännu bli fruktansvärdt. En hemsk tystnad rådde straxt derpå. Man betraktade hvarandra med gnistrande ögon; man utmanade hvarandra medelst åtbörder. (Forts. följer.)