Aftonbladet – 25 augusti 1846, sida 3

storsinnad, ren och ädel karakter; och i båda dessa höpseenden hafve: vi aldrig undertryckt den öfvertygelsen hvari vi ämna fortfara, at det är en förlust för det allmänna att ej hafva sått tillegna sig denne man såsom medlem a! styrelsen, bkasom: vi å andra sidan icke kunne undertrycka den tarkan, at! det varit orätt bandladt af hr Richert, att at!böja ett tillb:d om emottagandet af en rådgifvareplats, i fall-n:cmligen en sådan verkligen blifvit honom tillbjuden på alvar. Men det förra, eller hr Richerts kunskaper cceh beläsephet har ju br Tobeorell sjelf på det amplaste vitsordat, och om det sednare öfverlemwe vi omdömet åt alla dem, som känra hr Richert persovligen. Att taga saken irån denna sida och sådan den i sjelfva verket var, öfverensstämde dock ej med br Treorells taktk, Hvad är bars problem? At: söka nedrifva br Richerts auktoritet såsom politisk person. Men att angripa och vederlägga hans politiska grus: dsatser var icke så lätt, emedan z:limänheten redan till en stor del deröfver bestämt sin tanka. Mon miste derföre söka koma åt hans reputation på en sidoväg, och detia var genom lsgverket. Det råtta vore väl då att angripa och söka vederlägga det nya lagverkets hufvudgrunder; mn detta torde icke hafva sig så lätt. Också har man ej sett ett spår till sådant försök från br Theorells sida; endast i ett par priella frå: or, t. ex. om domares rätt til latitud i ansvearsbestämmelser, har han yttrat sig, och deita är utan tvifvel ett ämne, som kan vara förem?) för ol:ka omdömen; men utan att behöfva rubba systemet i det bela. Beqvämare var det derföre ait, utan att beböfva inlåta sig i sak, försöka inbilla allmänheten, att den ofautliga reputalion, som hr Theorell sjelf pistår logförslaget äga, bede tillkommit egentiigen gennem ett idkeligt puffande af tidningarna, och således i sjellva verket vore ingenting värd; ty om de: lyckades (få allmänheten att tro detta, kunde det kanhända verka förmånligt äfven till nedsättende af motståndarens politiska anseende. Eller, med andra ord: just på den blinda tro hos folkopinionen, hvaröfver Toeorell uttalat en så förnäm förkastelsedom, just på samma blinda tro har han sjeli spekulerat för att få tillfred:ställa ett behof af sitt missnöjda lynne, icke bemärkande den stora och viztiga omständigbeten, att furu betydande hr Richerts, br Geijers och tre eller fyra andra pesonligheters rykte såsom auktoriteter än må anses, så äro de likväl endast individer, som betyda ganska litet i jemförelse med sjelfva de grundsater, för hvilka de upptrödt. Det är icke individer na som giva kredit åt lärorna, utan lärorsa och deras riktiga uppfettning, som gjort ivdividernas ryktbarhet såsom representanter af de förra. Men för att afsluta denna del af vår examen med hr Theore!l, återvindom ännu en gång till det nya lagförslaget. När det pu är bevisligt, att tidningarna höcst obetydligt sysselsatt sig med detta arbete, och det öndå vunnit en sidan ryktbarhet och ett så stort in: teg i opinionen, oxktadt ella de enmärkvingar som examinerede, gjort deremot och hvilka för publiken varit hka tillgärgliga som lagförslaget sjel!: hvarifrån kan då denna stora ryktbartet komma? Det är ju klert, au under den mängd at år som alla dessa tryckta kandlingar varit tillgängliga, måste i främsta rummet de, som närmast intressera sig för fecket, d. v. s. jurister och domare, ofta haft avledning och tillfälle att rådgöra och yttra sig deröfver. 1 fail då ett tot:lomdöme derom kan antagsas batva bildat sig i allmönna tönkesätiet, så kan detta således ej bafva tillkommit genom tidningerne, utan måsie utgöra resuliaiet af de många spridda omdömen, som utgått ifrån den mängd personer, bvilka under tiden komruit alt göra bekantskap med arbetet; och se der, hvad den polhtiski konservative br Theorell icke gerna vill erkänna; se der hvarföre han så gerna vill hafva den föreställningen innött, att reputationen blifvi: gjord af tidsingarna! Hr TheoreH gifver äver, såsom vi ofvanföre nämt, tidningarna eller Opinionsledarne skuld för, att de gerna vilja hafva det nya lagförslaget antaget utan ea närmare pröfring. Detta är så långt ifrån sanna förhållandet, att tvertom en af den liberala pressens personligheter, br W. F. Damanv, varit motionär för ett förslag att förstärka lagutskottet och tillita dess fortfarande efter riksdag, Just på det att det nya lagverket måtte hinna med att pröfvas och icke vara utsett för det äfventyr af slump och ossmmanhang, som ligger i lo teriet ) Af beslutens fattande på fyra kamrer under vårt 1uvarande olyckliga och upplösande represe-ationssätt. Hvem var det åter, som saite sig mot detta förslag, oaktadt äfven Regeringen : Ntreccerada oe dart Am IiPla Aanhänsen una at